Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelskalender ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Adelskalender—Adelstitlar
82
Från Adelsberg-grottan.
ländsk, en västgötsk och en finsk
A. De två förstnämnda slogos
samman till den svenska A., som
senare bildade ett med den finska.
Sverige ägde även en estländsk
A. Efter indelningsverkets
införande förlorade A. all betydelse.
Adelskale’nder, se
Adelsmatrikel.
Adelsköld, Claes Adolf,
f. 1824, d. 1907, järnvägsbyggare,
ledde många järnvägsbyggen bl. a.
i Värmland och Skåne samt
Gävle—Dala järnväg och linjen
Stockholm—Uppsala. Som
politiker varm förespråkare för ett
starkt kust- och sjöförsvar.
Adelsmatri’kel, förteckning
över de personer, som tillhöra ett
lands adel. Utkommer en sådan
matrikel periodiskt kallas den
adelskal e’ nder. Sveriges
äldsta adelsmatrikel daterar sig
från 1754. Sedan 1854 har
utgivits Sveriges ridderskaps och
adels kalender, från 1898 årligen.
Adelsmöte, adelns sedan 1869
vart tredje år återkommande
sammanträden på riddarhuset för
dryftande av korporativa
angelägenheter. Se
Riddarhusordningen.
Adelsnäs, frälsesäteri i Ätvids
skn, östergötl. 1., huvudgård till
baroniet Adelswärd (se d. o.).
Adelsprivilegier, adelns
rättsliga förmåner, friheter och
rättigheter som stånd eller korporation.
Se Adel.
Adelstitlar. Med adelns
uppkomst följde, ehuru ej
omedelbart, olika benämningar på
adelsmännen, adelstitlar. Dessa
inneburo likväl icke någon
klassificering. Så rådde bland Polens
gamla adel ingen skillnad i rang
mellan greve och furste. Efter hand
sammanställdes dock titlarna till
en rangordning. Högst på
rangskalan kom prinstiteln (lat.
pri’nceps), som i germanska
länder tillkommer medlemmar av
regerande hus. I det napoleonska
Frankrike skilde man på princes
frangais, prinsar av blodet och
princes de 1’empire franqais,
övriga adliga prinsar. Alltjämt
anses i Italien princip e som högsta
adelstitel. Frånsett dessa fall är
den högsta adelstiteln i regel
hertig (lat. dux, fr. duc, it.
duca, sp. duque, eng. duke), i
Ryssland furste (ry. knjas).
Den tyska furstetiteln (ty.
Fürst) står närmast efter hertig
(ty. Herzog). Närmast hertig
följer i romanska länder och
England markis (lat. co’mes
marche’nsis, fr. marquis, eng.
marquess). Den tyska
motsvarigheten var mar k greve
(Mark-graf). Därnäst i rang stå
grevarna (fr. comte, eng. earl, ty.
Graf). Engelska count avser
utländsk grevevärdighet. Dock
användes den feminina formen
coun-tess som likvärdig med earl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
