Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aggregat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Aggregat—Agnes
166
Aggrega’t (lat. aggrega/re,
sammanföra med). Kem.
Detsamma som blandning i motsats
till kemisk förening. — Miner.
En samling med varandra
hopväxta kristaller. — Tekn. Tvenne
1. flera med direkt koppling
förbundna maskiner, t. ex.
turbin- A., bestående av turbin och
elektrisk generator; pump- A.,
bestående av motor och pump;
o m f o r m a r - A., bestående av
elektrisk motor och elektrisk
generator.
Aggregationstillstånd äro de
tre tillstånd, i vilka en kropp
kan förekomma, nämligen det
fasta, det flytande och det
gasformiga tillståndet. Populärt
karaktäriseras dessa sålunda:
Fasta kroppar ha bestämd
form och bestämd volym,
flytande ha obestämd form men
bestämd volym och
gasformiga obestämd såväl form som
volym.
Aggressi’v (lat. a’ggredi, gå
emot), angripande, påträngande.
A’gio (av ital. aggio), det
belopp, varmed tillfälliga
kursvärdet på ett mynt eller värdepapper
överstiger det nominella värdet;
skillnaden i värde mellan
metallmynt och sedlar (guldagio).
Motsatsen, d. v. s. förlust i
förhållande till nominella värdet,
kallas d i s a g i o 1. d a m n o. —
Agiotage [-ta’j],
spekulation, grundad på mynts och
värdepappers kursväxlingar.
A’gis, namn på flera
spartanska konungar. — A g i s IV,
konung 244 f. Kr., sökte hejda
upplösningen i det spartanska
samhället genom att återinföra
Lykurgos’ lagar. Mördades 241.
Agitato [adjita’to], ital.,
upprört, oroligt, jagande (tempo).
Agitera (lat. agita’re),
bearbeta stämningen i viss riktning,
upphetsa. — A g i t a t i o’ n,
andlig påverkan genom tal och press,
upphetsning. — A g i t a’ t o r,
person som agiterar.
Aglai’a, en av kariterna.
Aglo’ssa (grek, nekande a, och
glo’ssa, tunga), utan tunga, se
F e 11 m o 11 och G r o d d j u r.
Agn. 1. De blomfjäll, som
omsluta frukten (”kornet”) hos
gräs. — 2. Se B e t e.
Agnar och boss, det lättare
och kortare avfallet från
tröskningen. Är något näringsrikare
och vekare än halmen och därför
ett gott fodermedel åt idisslare
och hästar. Av agnar efter
välbärgad stråsäd åtgå 2,5—3,5 kg.
till 1 foderenhet. Råg och
korn-agnar böra ångkokas, då de i
annat fall lätt förorsaka
inflammation på munslemhinnan.
Agna’ter (lat. ad, till, och
na’sci, födas), släktingar
(manliga 1. kvinnliga), då
mellanliggande släktskapsled utgöres av
män. Är ett eller flera
mellanliggande släktskapsled kvinnor,
sägas släktingarna vara
kogna-t e r.
AgnaTisk successio’n, se
T r o n f ö 1 j d.
Agnborst, den borstformigt
utdragna mittnerven i
skärm-och blomfjäll hos många gräs.
Agne, möjligen historisk och
levande i början av 400-t., konung
av Ynglingaätten. Enligt Snorre
härjade han i Finland och förde
hövdingadottern Skjalf som fånge
till Stocksunden, nuvarande
Norrström. Efter ett gästabud
strypte Skjalf A. i hans halsring
och seglade bort med hans skepp.
A. begrovs på det ställe, som efter
honom kallas A g n e f i t, Agnes
strandäng, sannolikt s. delen av
nuvarande Staden mellan broarna.
Agnes, den heliga, en
kristen romersk jungfru, som led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
