Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Agrarer—Agricola
172
i prov. Kroatien. A. har livlig
industri och spannmålshandel.
80,000 inv.
Agra’rer (av lat. a’ger, åker),
medlemmar av
sammanslutningar eller föreningar med uppgift
att tillvarataga jordbrukets
intressen. 1 speciell mening
användes ordet om en tysk, politiskt
till det konservativa partiet
ansluten förening för
skattereformer, som uppstod 1876 och vid
vars sida Bund der Landwirte
sedan 1893 bedrivit livlig
verksamhet för att genom tullskydd
för jordbruksprodukter etc.
trygga jordbruksnäringens
utveckling. — Om svenska
agrarföreningar se L a n t m a n n a f ö r
-bund.
Agra’rpolitik,
jordbrukspolitik, statens förhållande i
lagstiftnings- och
förvaltningshän-seende till jordbruksfrågor.
Agrée eller a g r e e r a d,
hederstitel, som intill år 1887 av
Konstakademien i Stockholm
tilldelades konstidkare, som ej
an-sågos värdiga ledamotskap; ordet
är oriktig form för fr. agrégé.
Agrell. 1. Karl Magnus
A., f. 1764, d. 1840, orientalist
och präst, berömd för forskningar
i semitiska språk, i synnerhet
syriska. — 2. Alfhild
Teresia A., f. Martin, f. 1849,
författarinna av dramer och
noveller samt under pseudonymen
Lovisa Petterkvist av populära,
skämtsamma rese- och
folkskildringar. — 3. Per Sigurd A.,
f. 1881, slavist och skald,
professor i slaviska språk i Lund 1921.
Har bedrivit betydande
forskningar angående de slaviska
nu-tidsspråken och utgivit formellt
förträffliga dikter, särskilt
mästerliga sonetter, samlingarna
Solitudo (1905), Hundra och en
sonett (1906), Antika kaméer
(1912) m. fl.
Agrema’ng (fr. agrément),
behaglighet. Användes särskilt i
uttrycket, att en diplomat före
sitt tillträde till en post i ett
främmande land får A., d. v. s.
förklaras icke misshaglig.
Agri’cola. 1. Gnejus
Julius A., f. 39 e. Kr., d. 93,
romersk fältherre och statsman;
som ståthållare i Britannien
om-kr. 79—86 utbredde han där
romersk odling och utvidgade
erövringen till skotska bergen. A:s
svärson Tacitus har ägnat honom
en berömd levnadsteckning. — 2.
Rudolf A., f. 1443, d. 1485,
holländsk lärd, bidrog kraftigt
till de klassiska studiernas
väckande till liv. Hans huvudarbete
är De inventio’ne diale’ctica. Se
Humanismen. — 3. Georg
A., f. 1490, d. 1555, tysk
mineralog och metallurg, har i De re
meta’llica och De o’rtu et cau’sis
subterraneo’rum lämnat
värdefulla beskrivningar av sin
samtids bergsbruk. Grundade de
mineralogiska och bergskemiska
vetenskaperna. — 4. J o h a n n
A., f. 1494, d. 1566, tysk teolog,
Luthers medhjälpare, men hans
motståndare i den antinomistiska
striden. — 5. M i c h a e 1 Olavi
A., f. omkr. 1508, d. 1557,
Finlands reformator, rektor för Äbo
skola 1539, biskop i Äbo 1554.
Genom sin ABC-bok, katekes,
bönbok och översättning av Nya
Testamentet (tryckt i Stockholm
1548), Psaltaren och några av
profeterna gav A. reformationen
i Finland fast giund och skapade
det finska skriftspråket. I
företalet till Psaltaren finnes en
versifierad förteckning över de
finska gudarna, de äldsta
pålitliga uppgifterna om den finska
mytologien. A. avled på hemvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
