Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Air ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Air—Aiskylos
186
vindarna fängslade och släpper
ut dem på gudarnas befallning.
Ej identisk med aiolernas
stamfader. Jfr A i o 1 e r.
Air [är], fr., min, utseende, i
musiken melodi, visa. — Air de
d a n s e, ett från 1600-t.
härstammande dansstycke, vanligen
förekommande i suiter.
A’ir, oasområde i s. Sahara
med tuaregisk befolkning. A.
genomdrages av flera bergskedjor,
som nå upp till 1,500 m. höjd.
A’ira, växtsläkte (fam.
Gra-mfneaé), till vilket räknas flera
vanliga gräs, såsom k r u s t å
-tel, A. fleæuo’sa, och tuvtåtel,
A. caespito’sa. A. e’leffans odlas
såsom dekorationsväxt.
Airedaleterrier [ä’odejl-], se
Hund.
Airo’I, en i vatten olöslig
vis-mutförening, som fått
användning vid sårbehandling som
ersättningsmedel för den giftiga
och illaluktande jodoformen.
Airy [ä’ri], sir G e o r g e B i d-
Aiskines, Antik marmorstaty.
de 11, f. 1801, d. 1892, engelsk
astronom, professor och
observa-torieförestånd. i Cambridge 1828,
kungl. astronom i Greenwich
1835—81. Observerade
solförmörkelser, utgav en st järnkatalog
och läroböcker i fysik.
AFskines (lat. Ae’schines), f.
omkr. 389, d. 314 f. Kr., atensk
talare, en av dem som inför hotet
från Makedonien framhöll
fåfäng-ligheten av allt motstånd. Han
kom i konflikt med Demostenes
(se d. o.) och gick i frivillig
landsflykt.
Ai’skylos (lat. Ae’schylus), f.
525 f. Kr., d. 456 på Sicilien, den
äldste av grekernas tre stora
tragöder och en av
världslitteraturens störste. A. kämpade mot
perserna vid Maraton och
Salamis, omkr. 500 uppträdde han
som dramatisk författare, men
vann segerpriset först 485 och
besegrades av Sofokles vid
dennes första framträdande 468.
A:s författarskap sammanfaller
med den avgörande perioden i
det grekiska dramats utveckling
till fast och genomförd dramatisk
form. Då skådespelarnas antal
ökades från en till två, blev
dialogen i stället för kören
dramats kärna. A. skapade verkliga
karaktärer och införde en
spännande handling, som visserligen
berättades och ej försiggick inför
åskådaren men som dock gav
starka dramatiska effekter.
Införandet av dekorationer,
maskineri och scenförändringar
till-skrives även A. Tankeinnehållet
är präglat av religiositet och
storslaget livspatos, versen rik och
lyriskt mättad. A. uppges ha
författat 90 eller 70 dramer, men
blott sju äro bevarade i en
troligen för skolbruk avsedd
samling. Den fjättrade Prometeus är
det första drama, där en karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>