Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - À la mode ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Alaska—Alavo
224
proppar av lättsmält metall,
inkopplade i en strömkrets, i vilken
ingå elektromagneter, som, då de
äro verksamma, sätta
signalapparater ur funktion. Stiger
temperaturen över en viss gräns,
smälta propparna, ledningen blir
strömlös och signalapparaterna
kunna fungera. Se
Brandväsen.
Alaska [alä’sko], A 1 j a s k a,
territorium i Förenta Staterna,
omfattar Nord-Amerikas n.v.
halvö och utanför liggande
ögrupper. Arealen är 1,5 mill. kvkm.
eller mer än tre gånger Sveriges,
ö. gräns utgöres huvudsakligen
av 141° v. Igd. I s. går A. ned till
Alexanderöarna. En tredjedel av
A. ligger n. om polcirkeln. I s. och
s.ö. genomdrages det av
Cordille-rernas bergskedjor, som här i
Mount Mac Kinley nå sin högsta
topp, 6,420 m. Flera av topparna
äro täckta av snö och glaciärer,
bland vilka märkas
Muirglaciä-ren och Malaspinaglaciären. Flera
ännu verksamma vulkaner från
Cross’ sund till Aleuterna. N.
delen av A. är en ofantlig tundra
med talrika sjöar och myrar. Den
största floden är Yukonfloden,
som till större delen är segelbar.
Klimatet är i s. delen svalt
kustklimat, i det inre kontinentalt
polarklimat. — Befolkningen
Muirglaciären i Alaska.
Fort Wrangel, Alaska.
uppgår till omkr. 60,000, därav
hälften vita. Infödingar äro
eskimåer och indianer. Den största
staden, Juneau, har endast 3,500
inv. — De förnämsta näringarna
äro bergs- och skogsbruk. De
kanadensiska guldfälten vid
Klon-dyke nära gränsen till A.
upptäcktes 1896 och ha sin
förbindelse över A. till hamnen
Skag-way. Mineraltillgångarna äro
stora, men äro beroende av
järnvägsanläggningar. Guld utvinnes
vid Juneau, Fairbanks, Seward
och Tolstoj. Även andra mineral
finnas och stenkol brytes vid Kap
Lisburn. Laxfiske inbringar
årligen c:a 14 mill. dollars. Jakten
på pälsbärande djur är
betydande. — A. utforskades 1741 av
Bering och 1744 gjordes det till
rysk besittning. 1867 köptes A.
av Förenta Staterna för 7,2 mill.
dollars. Dess östgräns till
Kanada fastställdes 1903 genom
skiljedom.
ATava, den sydligaste och
största av de baskiska
provinserna, Spanien. A. är till största
delen ett bergland, genomflutet
av Zadorra, en biflod till Ebro.
Huvudprodukter äro järn,
koppar, bly, marmor och timmer.
Får- och nötkreatursavel.
Huvudort är Vitoria. A. har 100,000 inv.
A’lavo, socken i Kuortane
härad, Vasa län, Finland; pastorat
i Åbo ärkestift; bekant för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
