Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Alkemi—Alkibiades
286
och tjock näbb. Längd intill 25
cm. A. är en högnordisk art,
som häckar i ofantliga skaror på
Norra Ishavets öar; vintertid
träffas den någon gång vid
Sveriges v. kust. A. lägger blott ett,
enfärgat, blåvitt ägg.
Alkemi’, ord av omtvistad
härkomst, varmed man i trängre
bemärkelse åsyftar ”guldmakeri”
1. konsten att av oädla metaller
framställa ädla sådana.
Tertul-lianus nämner som A:s
upphovsman Hermes Trismegistos, en
sammansmältning av den
grekiske guden Hermes och den
egyptiske guden Thot, vilken
senare ansågs som skrivkonstens
och vetenskapernas uppfinnare.
Troligen har väl det egyptiska
prästerskapet känt konsten att
framställa gul- och vitfärgade
metallegeringar, som de utgåvo
för att vara guld och silver; de
bibringade kanske också folket
tron, att prästerna kunde
förvandla oädla metaller till ädla.
Denna tro stod ej på något sätt i
strid med den grekiska filosofiens
uppfattning av materien (se
Element), varför A. upptogs
av grekerna i Alexandria. Sedan
araberna erövrat Egypten, lärde
de konsten och spredo den till v.
Europa, där A. särskilt under
medeltiden omhuldades, främst
vid furstehoven. — Ars utövare,
alkemisterna 1.
adepterna sökte vid sina
experiment finna ett hypotetiskt ämne,
de vises sten, med vars
hjälp alla andra ämnen kunde
förvandlas till guld. Man tilläde
också de vises sten
livsförlängan-de egenskaper. Vad alkemisterna
funno var väl legeringar, som
med dåtidens kunskaper svårligen
kunde skiljas från ädla metaller.
Tack vare alkemisterna gjordes
många betydelsefulla upptäckter.
A. var sin tids kemiska
vetenskap, icke blott ett försök att
tillfredsställa guldtörsten.
Senaste tidens forskningar ha visat
möjligheten att sönderdela de
länge som odelbara ansedda
grundämnena, varför
alkemisternas drömmar om andra ämnens
förvandling i guld kanske en
gång skola förverkligas.
AIke’stis, se A d m e t o s.
Alkibi’ades, f. omkr. 450, d.
404 f. Kr., atensk statsman och
fältherre av ädel börd. Utrustad
med stora andliga såväl som
yttre gåvor och dessutom i
besittning av en äregirighet, som
icke kände gränser eller skydde
medel, blev han en ivrig medlem
av det demokratiska
krigspartiet i Aten och valdes 420 till
stadens fältherre. Då den
sicilianska staden Syrakusa hotade
flera med Aten förbundna städers
frihet, förmådde A. sina landsmän
att sända en flottexpedition till
Sicilien. Natten före avresan (11
maj 415) kullstörtades en del
gudabilder i Aten, och A., som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
