Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna änke- och pupillkassan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Allmänna änke- och pupillkassan—Allotriomorf 302
kan mellan svenska män och
kvinnor ur skilda
samhällsklasser, som på kristlig, nationell och
folklig grund i enlighet med
högerns program vilja främja en
sund och livskraftig, från
klassförtryck fri samhällsutveckling”.
A. är en sammanslutning av
högerns valkretsförbund eller
länsförbund, vilkas antal (1922)
är 33. Dessa åter äro organ för
lokalavdelningar. För kvinnor ha
organiserats s. k. kvinnoklubbar.
A:s verksamhet ledes av
riksstämman, överstyrelsen
och arbetsutskottet.
Riksstämman består av 200 ombud
från valkretsförbunden och
sammanträder i regel varje jämnt
år. Den väljer en överstyrelse
och ett centralt kvinnoråd för
verksamheten bland kvinnorna,
överstyrelsen väljer ett
arbetsutskott och anställer ordinarie
tjänstemän. A. utger tidskriften
Medborgaren och leder en
permanent agitations- och
upplysningsverksamhet genom föredrag och
studiekurser i sociala och
politiska frågor samt utger
upplys-ningsskrifter. Bland A:s stiftare
märkas Chr. Lundeberg, H.
Andersson i Skivarp, K. Persson i
Stallerhult och
riksgäldsfullmäk-tigen G. F. Östberg, den egentlige
initiativtagaren till förbundet.
Allmänna änke- och
pupillkassan grundades i Stockholm
1784. I denna kan varje svensk
undersåte under 60 års ålder
tillförsäkra sina efterlevande en
mindre pension mot inbetalning
under livstiden av en summa i
ett för allt eller ständiga eller
temporära årsavgifter.
Allmänning, se
Skogslag-stiftning.
Allmänningsfiske, se
Fiske-rilagstiftning.
Allmän rådstuga, se
Kommun.
Allmän väg, för allmänna
samfärdseln nyttig och
nödvändig väg, som underhålles av
väg-hållningsdistrikt eller härad.
Allo’d (latiniserat allo’dium,
av al, hel, och od, egendom), en
mans fulla egendom, särskilt
jordegendom, som då kallas
allodi a’1 jord 1. -gods i
motsats till förlänad jord,
feodaljord. — I svenskan
motsvaras A. av ordet o d a 1. Gods,
som innehades med
allodial-r ä 11, d. v. s. voro avsedda att
för alla tider förbli
adelsmannens och hans arvingars
väl-fångna egendom, kunde ej i
likhet med gods med ”läns- eller
förpantningsrätt” nås av
reduktionen under Karl XI. —
Allo-difikatio’n, ett läns
förvandlande till fri egendom.
Allogami’, sePollination.
Allomo’rf, se Heteromorf.
Allonge [alå’ijj] (fr., av
al-longer, förlänga), ett papper, som
fästes vid en originalväxel med
fullskriven baksida och sålunda
möjliggör vidare endosseringar;
för kontrollens skull antecknas
på A. växelbeloppet,
betalningstiden och -orten samt trassaten.
Allongeperuk [allå’rjj-], med
långa nedhängande lockar,
infördes på Ludvig XIII:s tid i
Frankrike och var mod för herrar
under 1600-t. A. bäres ännu av
engelska domare i
ämbetsutövning.
Allopati’ (grek. a’llos, annan,
och pa’tos, lidande), term, som
användes för att beteckna den
härskande medicinska åskådningen
i dess motsats till homeopati
(se d. o.).
Allotriomo’rf (grek. allo’trios,
främmande, och morfe’, skapnad)
säges om utbildningsformen hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
