Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alperna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Alpes—Alpujarras
328
järnmalm (Steiermark),
zink-och blymalm (Kärnten) och
kvicksilver (Krain). Dessutom
finnas även här lager av bergsalt.
— Sjöar och floder. Forna, stora
glaciärers ändpunkter markeras
i våra dagar av sjöar, bland vilka
märkas: Genève-,
Vierwaldstät-ter-, Zürich-, Bodensjöarna, Lago
Maggiore, Lago di Como, Lago
di Garda. Av i A. upprinnande
floder må nämnas: Po, Rhöne,
Rhen, samtliga även med bifloder
från A., samt en del av Donaus
bifloder. — Klimatet i A., vilka
ligga mellan s. och mellersta
Europas klimatområden, växlar
från kallt till varmt tempererat
allt efter orternas läge.
Regnmängden är i allmänhet stor.
Snögränsen ligger vanligen lägre
på nordsidan än på sydsidan; i
n. Väst-Alperna är den sålunda
2,700 m., i s. 3,000 m. Av de till
över tusentalet uppgående
glaciä-rerna, av vilka Aletsch-gletschern
är den största, nå en del långt
nedanför snögränsen (till 1,000
m. ö. h.). — Växtvärlden ändrar
karaktär allt efter höjden ö. h.
och är delvis även olika på n. och
s. sidan. På de lägsta
sydsluttningarna finnas sålunda ännu
Medelhavstrakternas ständigt
gröna Ci’stus- och
Eri’ca-formatio-ner. På både n. och s. sidan kunna
dock urskiljas vissa gemensamma
bälten, men de växtgeografiska
höjdgränserna ligga ett par
hundra m. högre på s. sidan av
A. än på n. Ett lövskogsbälte
med ek, kastanje och bok kläder
bergsluttningarna till c:a 1,500
m. (bokgränsen). Sedan följer ett
barrskogsbälte till c:a 2,000 m.
(trädgränsen), där tall, gran och
silvergran växa i de lägre delarna
och cembr atall och lärkträd i de
högre. Alpängar, som ligga
nedanför trädgränsen, äro berömda för
sin frodighet och blomsterprakt.
Ovan trädgränsen utbreder sig
ett buskbälte med bl. a.
Rhodo-de’ndron-axt&Y (alprosbältet) och
där ovan de alpina
formationerna, utmärkta av lågväxta örter
med vackra, rent färgade
blommor, såsom arter av Gentia’na,
Campa’nula, Pri’mula,
Leontopo’-dium m. fl. — Djurvärlden i A:s
lägre delar överensstämmer
framför allt med mellersta Europas.
En del djur, såsom björn, varg,
lo, numera utrotade 1. sällsynta
i närliggande områden, finnas
ännu här och var i A. I A: s högre
partier träffas bl. a. gems,
stenbock, murmeldjur, alpkråka,
fjällripa, lammgam.
Alpes [alp], franska
departement, se B a s s e s - A1 p e s och
H a u t e s - A 1 p e s.
Alpes Maritimes [alp [-mari-ti’m],-] {+mari-
ti’m],+} dep. i s.ö. Frankrike vid
Medelhavskusten (franska
Rivieran). Odling av sydfrukter.
Sardinfiske. Mineralfyndigheter. A.
är känt för sitt milda och
härliga klimat. Berömda kurorter
äro Nizza, Mentone och Cannes.
360,000 inv.
Alpflora, se Alperna.
Alp-get, namn på gems.
Alpglöd, se Luftspegling.
Alpgräs, Ca’rex brizoi’des, ett
starrgräs, som i s. Tyskland och
Österrike stundom användes som
madrassfyllning m. m.
Alpi’nia, växtsläkte (fam.
Zingibera’ceae). Rotstocken hos
ett par arter användes såsom
drog, g al g ang ar o ten. Flera
arter odlas.
Alpklocka, se Soldanella.
Alp-kråka, Pyrrho’corax
pyr-rho’corax, en kråkfågel med röd
näbb. Finnes bl. a. i Alperna.
Alpros, seRhododendron.
Alpujarras [alpucha’rras],
bergsområde i Granada, Spanien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
