Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Amerika
366
ländska släktsagor, nordbor på
färder från Norge till Grönland
blivit vinddrivna mot A:s kuster
(se Vinland). Om upptäckter
i samband med kolonisation kan
man ej tala förrän i slutet av
1400-t., då Columbus (se d. o.)
under försök att nå Indien från
v. 1492 landade på en av
Bahama-öarna. Under fyra olika resor
nådde Columbus dels Västindiska
öarna, dels delar av Central- och
n. Syd-Amerika. A:s fastland
blev känt före Columbus av
Giovanni Caboto (seCaboto) i och
med upptäckten av Labradoi’
1497 (vid samma tillfälle
upptäcktes också New Foundland).
Den första fylligare
beskrivningen av A. gavs av Amerigo
Ves-pucci, efter vilken världsdelen
fått sitt namn. Bland dem, som
utforskat Syd-Amerikas ö. kust,
märkas Cabral, som 1500 anlade
de första portugisiska kolonierna
i Brasilien. Cortez erövrade 1518
■—21 Mexiko för Spaniens
räkning. Spanjorerna ha även
förtjänsten av upptäckten av
Syd-Amerikas v. kust. Balboa
övertvärade 1513 Panamanäset och
framkom till Stilla havet, men
först genom Magalhàens’
världs-omsegling fann man, att A. icke
sammanhängde med Indien, som
man förr trott. Efter Magalhaens’
upptäckt av Syd-Amerikas
västkust erövrade spanjorerna genom
Pizarro det mäktiga Peru (1532
—33), genom Almagro 1535—37
Chile, varjämte S. Caboto trängde
upp efter La Plata-floden och
Cortez upptäckte Kalifornien.
Fr. de Orellana nådde genom
Peru Amasonfloden, som han
följde till mynningen. Vid mitten
av 1500-t. voro huvuddragen av
Syd-Amerikas kuster kända,
därefter inträdde under 1600- och
1700-t. en död period i
forsk
ningen. Även beträffande
Nord-Amerika hade viktiga upptäckter
gjorts, främst av engelsmän och
holländare. J. Davis nådde 1587
Upernivik på Grönland, H.
Hudson seglade 1609 uppför
Hudsonfloden, Baffin genomseglade
Baf-fins vik till Lancastersundet
1615 men kunde på grund av
ismassorna där ej fullfölja den
eftersökta nordvästpassagen. Det
inre av Nord-Amerika blev tack
vare fransmännen under 1600-t.
någorlunda känt, dock voro
trakterna v. om Mississippi ännu vid
För. Stat:s
självständighetsför-klaring nästan outforskade. —
Med slutet av 1700-t. började
en ny period i A:s
upptäckts-historia genom de
vetenskapliga forskningsfärder som nu
anträddes, och under förra
hälften av 1800-t. tillfördes
vetenskapen nya landvinningar. I
Syd-Amerika inleddes dessa arbeten
genom Alex. v. Humboldts
banbrytande resor i Venezuela,
Ecuador, Peru och Mexiko. Av
kända forskare i denna
kontinent kunna även nämnas Tschudi
(Peru, Chile och La
Platalän-derna), Smith, Low och
Castel-nau (Amasonbäckenet), Darwin
(Patagonien), Codazzi
(Venezuela och Columbia), Beiss och
Stübel (Columbia, Ecuador och
Peru). 1875 började argentinaren
Moreno sina forskningar i
Patagonien, där den
argentinsk-chilenska gränskommissionen senare
fullföljt utforskningen av
patago-niska Cordillererna. Av svenskar
ha Erland Nordenskiöld under
flera resor studerat land och
befolkning i Bolivia, Gustaf
Bo-linder i Columbia; Otto
Norden-skjöld har under en expedition
arbetat i Eldslandet. —
Frankrikes avträdande av Louisiana
till För. Stat, år 1803 medförde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
