Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andante ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Andante—Anderberg
410
samt täckta med täta skogar.
Klimatet är tropiskt och osunt.
Många goda naturliga hamnar,
av vilka de förnämsta äro Port
Blair och Stewart Sound. Från
skogarna exporteras stora
mängder timmer. Odling av té och
kokosnötter. Infödingarna, lågt
stående negritos, leva i spridda
grupper. A. ha sedan 1858 av
engelsmännen använts som
straffkoloni för livstidsfångar. C:a
26,000 inv.
Anda’nte (ital., gående),
musikalisk beteckning för lugnt,
långsamt tempo. En diminutivform
av A., Andanti’no, användes
i fråga om både ett något
rörligare och ett något långsammare
tempo än A.
Ande. Andningens intima
samband med livet föranledde
primitiva folk att antaga, att den luft,
som ut- och införes genom näsan,
vore människans själ. Denna
föreställde man sig ibland även
som någon förut avlidens ande,
vilken individen genom vissa
ceremonier förmått att taga säte hos
sig. Ehuru av annan art än
kroppen, tänktes också anden gärna
som något kroppsligt. Den genom
döden frigjorda människoanden
ansågs kunna uppenbara sig som
vålnad eller gengångare.
I folktron uppträda andarna även
såsom självständiga, goda eller
onda väsen, vilka likaledes
anså-gos kunna taga sig boning i
människorna (besatthet). För den
primitiva åskådningen te sig f. ö.
alla ting och företeelser i
naturen (träd, floder, moln, eld etc.)
såsom besjälade eller bebodda av
levande andeväsen, en åskådning,
som av den nutida vetenskapen
benämnes animism. — Då man
inom filosofien velat skilja
mellan ande och själ, göres anden
till det högre förnuftet, som
en
dast tillägges människan, medan
själen, livsfunktionen hör
samman med aBt levande. — I
överförd betydelse utmärker ordet (då
gärna i formen ”anda”) en
stämning eller riktning, t. ex.
”tidsandan”, ”i Goethes anda”. —
Inom den kristna teologien
betecknar A. dels det högre hos
människan, varigenom hon träder
i gemenskap med Gud, dels den
gudomliga Anden. Den senare
möter redan i G. T., företrädesvis
såsom den i utomordentliga
personer och tilldragelser verkande
gudomliga kraften (4 Mos. 24: 2;
Dom. 14: 6 m. fl.). Härmed
jämförlig är i N. T. skildringen av
tilldragelserna på pingstdagen
(Apg. 2). Hos Paulus betonas
framför allt A. såsom kraften i
hela det nya kristna livet. I
kyrkoläran blev A. sedermera
bestämd såsom den tredje personen
i gudomen (mötet i
Konstantino-pel 381). Se vidare Spiritism,
Treenighet,
Tungomålstalande.
Andega’vum, se Ångers.
Andelsföretag, se K o o p e r
a-t i o n och Vinstandel.
Andelsmejeri, se
Mejeri-hantering.
Andén, Eva, f. 1886, advokat,
första kvinnliga led. av Sveriges
advokatsamfund (1918), j ämte
Mathilda Staël v. Holstein inneh.
av en advokatbyrå i Stockholm.
Anderberg, Axel J o h a n, f.
1860, arkitekt. Stilen i hans
arbeten är ofta en fri variation på
historiska stilarter, framför allt
har han tillämpat en något torr
barockstil, såsom i operahuset i
Stockholm (1889—98). Bland
hans övriga arbeten märkas flera
teaterbyggnader, Johannes’ kyrka
i Malmö (1907) samt
Vetenskapsakademiens och Naturhistoriska
Riksmuseets byggnader (1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
