Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antonius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Antropofag—Antropomorfism
520
prov. Ulster, Irland. Medelpunkt
för linneindustri. Stad Belfast.
Befolkningen utgöres till % av
protestanter. 194,000 inv.
Antropofa’g (av grek.
a’ntro-pos, människa, och. fagei’n, äta),
människoätare.
Antropogeografi’ (av grek.
a’ntropos, människa), den del av
geografisk vetenskap, som
behandlar människans samband
med naturen och
naturförhållandenas inverkan på henne och
hennes utbredning.
Vetenskapsgrenen grundlädes av tysken Fr.
Ratzel. Se Geografi.
Antropoi’der, se An t hr o
-pomorphae.
Antropologi’ (av grek.
a’ntro-pos, människa, och lo’gos, lära).
Enligt äldre språkbruk, vilket
ännu bibehålies inom den
Boströmska filosofien, betecknar A.
läran om människan såsom
enskild individ och användes då
närmast såsom likbetydande med
psykologi. I nyare
språkbruk betyder A. läran om
människan såsom släkttyp. Denna
vetenskap specificeras i: 1)
Zoologisk A., där
människosläktets sammanhang och förhållande
till andra levande varelser är
studieobjekt; 2) allmän A.,
där människosläktets skilda raser
och folk jämföras med varandra,
och 3) deskriptiv A. eller
speciell A., där dess
enskildheter studeras. Se
Människoraser.
Antropologiska sällskap,
samfund, som sprida kännedom om
antropologisk och arkeologisk
forskning. I Sverige stiftades
1873 Antropologiska
sällskapet i Stockholm,
som emellertid 1877 ombildades
att även omfatta geografisk
forskning ; se Svenska
sällska
pet för antropologi och
geografi.
Antropometri’ (av grek.
a’n-tropos, människa, och me’tron,
mått), läran om
människokroppens måttförhållanden. A.
studerades tidigare huvudsakligen av
anatomer och bildande
konstnärer, varvid särskilt de förras
omfattande och statistiskt
bearbetade mätningar på större
material av barn och fullvuxna
bidragit till vår kännedom om
tillväxtförhållanden och
kroppspro-portioner och dessas beroende av
ras, miljö etc. Praktisk
användning har A. fått i och med det
av fransmannen Bertillon införda
antropometriska systemet för
identifiering av brottslingar. De
mått, som därvid läggas till
grund för identifieringen, äro dels
längden på enskilda skelettdelar,
ss. fingerfalanger, dels kraniets
olika diametrar. De senares
inbördes storlek är i hög grad
växlande för olika raser, varför just
denna gren av A. fått särskild
betydelse för den etnografiska
forskningen. Den betraktas också
som ett i viss mån självständigt
forskningsområde. Se vidare
Kraniometri.
Antropomo’rf,
människolik-nande. Jfr Antropomorfism.
Antropomo’rfa apor, se A n
-thropomorphae.
Antropomorfi’sm (grek.
a’n-tropos, människa, och morfe’,
gestalt), överförandet av
mänskliga egenskaper på det icke
mänskliga, t. ex. då i myter och
sagor livlösa föremål 1. djur
uppträda med mänskligt tal 1.
mänskliga later. Ss. vetenskaplig
term har A. sin egentliga
användning inom teologien och
religionsfilosofien ss. beteckning för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
