Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anundsjö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Apa—A. p. C.
528
brohuvudet och staden Görz. Led
under reträtten från Isonzo nov.
1917 en svår motgång vid
Lati-sana.
Apa. Sjöv. Dels st agap a:
ett snedsegel på mesanstaget,
dels gaffelapa: gaffelsegel på
stormasten av tremastade fartyg.
— Zool. Se Apor.
Apacher [apa’tjer], en
stridbar indianstam i Texas och
Arizona, som beredde Förenta
Staternas regering stora svårigheter
och först på 1880-t. blev kuvad.
Numera bosatt inom
reservationer i Arizona, Nya Mexiko och
Oklahoma till ett antal av 5 à
6,000.
Apa’cher, fr. apaches, lösa
folkelement, som under senare
decennier gjort gatorna i Paris
osäkra genom mord och rån.
Apago’gisk (av grek. apa’gein,
föra bort), se Bevis.
Apalacher [apala’tjer], gren
av indianstam, som fordom bodde
vid Chattahoocheefloden.
Apanage [apana’sj] (av lat.
pa’nis, bröd), underhåll, som
anslås åt medlemmar av det
regerande huset. Den regerande
furstens anslag kallas vanligen c i
-villista (se d. o.).
Apati’ (grek, nekande a och
pa’tos, lidande, sinnesrörelse),
ursprungligen = sinneslugn,
numera huvudsakligen använt i
betydelsen sjuklig nedsättning av
den psykiska reaktionen mot
yttre företeelser.
Grupp av apatitkristaller.
Apebrödsträd.
Apati’t, mineral av klor- och
fluorhaltig fosforsyrad kalk, som
kristalliserar enl. hexagonala
systemet i genomskinliga till
ogenomskinliga, glasglänsande,
färglösa eller gula, gröna till violetta
kristaller. A. är ett tämligen
allmänt mineral och uppträder i
mikroskopiska kristaller i nästan
alla eruptivbergarter. Tekniskt
viktiga förekomster av A. finnas
bl. a. i s. Norge (Bamle,
Kra-gerö), där A. bildar stockar 1.
gångar i gabbro. A. tjänar till
utgångsmaterial vid
framställning av superfosfat (se d. o.). I
Sverige finnas apatitrika
järnmalmer bl. a. i Gällivare,
Kiruna-vaara och Grängesberg. Under
världskriget utvanns A. genom
anrikning av en del
Gällivare-malmer. Eljest tjäna dessa
malmer till framställning av
thomas-tackjärn, och fosforhalten
åter-vinnes i den slagg, som fås vid
tackjärnets färskning (se
Bessemerprocessen).
A. p. C. 1- a. p. C. n., förk. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
