Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apostasi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
A posteriori—Apostolisk succession
544
svärd, Andreas ett X-formigt
kors, Bartolomeus en kniv o. s. v.,
medan Petrus avbildas med två
nycklar (på grund av Matt.
16: 19) och Johannes med en
kalk o. s. v. — Ordet A. användes
även ironiskt i uttrycken
”nyk-terhetsapostel”, ”sedlighetsapos-tel”.
A posterio’ri, se A p r i o r i.
Aposti’11, eg.
tilläggsanteckning på ett dokument,
randanmärkning.
Apostladagar, dagar, som till
någon apostels minne (vanl. hans
dödsdag) högtidlighållas i den
katolska kyrkan. De avskaffades
definitivt i vårt land 1772, och kvar
stå endast namnen i almanackan.
De äro: 25 jan. Paulus, 22 febr.
Petri cathedra (borttogs 1901),
24 febr. Mattias, 1 maj Filippus
(flyttades 1901 såsom Filip till
2 maj), 29 juni Petrus, 25 juli
Jakob, 1 aug. Petri fängelse (fr.
1901 Per), 24 aug. Bartolomeus,
21 sept. Matteus, 28 okt. Simon
Judas (fr. 1901 Simon), 30 nov.
Andreas (fr. 1901 Anders), 21
dec. Tomas, 27 dec. Johannes.
Apostlagärningarna,
ursprungligen senare delen av ett
dubbelverk, vars första del
föreligger i det tredje evangeliet.
Enligt gammalkyrklig tradition
skulle detta verk vara författat
av läkaren Lukas (se d. o.).
Troligare är, att denne är förf,
till någon av de källskrifter,
som ingå däri. I förra delen av
A. (kap. 1—12) skildras
tilldragelser ur kristendomens första
historia i Palestina, i den senare
(kap. 13—28) berättas om
Paulus’ missionsverksamhet och öden
intill fångenskapen i Rom. A.
torde vara författade inemot
slutet av 1: a årh. e. Kr.
Apostlahästar, skämtsamt
ut
tryck om benen som
fortskaff-ningsmedel; hänsyftar på
apostlarnas sätt att färdas.
Apostoliska fäder,
fornkrist-na kyrkolärare, som enligt
traditionen varit apostlarnas
omedelbara lärjungar. Bland dessa äro
C 1 e m e n s, enligt traditionen
Roms fjärde biskop (omkr. 96),
och Ignatius av Antiokia
(omkr. 115), av vilka brev finnas
bevarade, de äldsta. F. ö. äro
särskilt att märka den romerske
H e r m a s, som författat en stor
uppenbarelsebok (omkr. 145),
samt Polykarpos, biskop i
Smyrna (d. såsom martyr,
sannolikt 156).
Apostoliska trosbekännelsen
1. Trons artiklar, en
sammanfattning av den kristna tron, i
sin nuv. form sannolikt
tillkommen i södra Gallien omkr. 500,
pà grundvalen av den gamla
romerska dopbekännelsen, vilken i
sin ordning torde hava blivit
formulerad omkr. 150 e. Kr.
Ansatser till en bekännelsemässig
sammanfattning av den kristna
tron möta redan i N. T. (1 Kor.
15: 3 f., 1 Tim. 3: 16 m. fl.) och
på ett ställe (Matt. 28: 19) även
den tredelade dopformeln.
Apostolisk konung, titel, av
påven år 1000 förlänad Ungerns
förste kristne konung. Den
återupplivades 1758 och bars av de
habsburgska konungarna till
revolutionen 1918.
Apostolisk successio’n,
suc-ce’ssio apostoTica, ”apostolisk
arvs- eller ordningsföljd”, d. v. s.
ett arvtagande efter apostlarna
genom en aldrig bruten kedja
av personlig förmedling och
invigning ända från deras tid. En
sådan A. tillskrevo sig biskoparna
inom den gamla kyrkan redan
under senare delen av 100-t. un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
