Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarskydd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Arbete
592
behålles rätt att vid behov
särskilt föreskriva. För minderåriga
(personer under 18 år) gäller
generellt, att de ej få användas i
något arbete förrän de inhämtat
folkskolans lärokurs eller efter
fyllda 13 år erhållit behörigt
avgångsbetyg från denna. Dock
hindras ej den minderårige från
arbete under ferierna.
Minimiåldern för arbete under jord i
stenbrott eller gruva är 15 år,
inom den mindre industrien,
hantverk, handel o. s. v. 12 år och
f. ö. 13 år för gosse och 14 år
för flicka. Dessutom skall den
minderårige ha läkares tillstånd
att deltaga i arbetet samt varje
år underkastas läkarbesiktning.
De minderårigas arbetstid är
betydligt kortare än de vuxnas, och
de få i allmänhet icke användas
till nattarbete. F. ö. växlar
härvidlag bestämmelserna efter
åldern. Kvinnors användande i
arbete under jord i stenbrott eller
gruva är förbjudet. Kvinna, som
väntar sin nedkomst, får ej
förvägras ledighet två veckor före
denna, och ej heller får hon
användas i arbete de närmaste sex
veckorna efter, annat än med
läkares tillstånd. Ammar hon
själv sitt barn, äger hon rätt till
erforderlig ledighet härför.
Stränga inskränkande
bestämmelser finnas för kvinnors
nattarbete. För kvinnor och
minderåriga gäller dessutom, att, då
sysselsättningen kan medföra fara
för olycksfall eller skadlig
inverkan på hälsa och
kroppsutveckling eller våda i sedligt avseende,
K. M:t kan ingripa. Tillsyn över
lagens efterlevnad utövar
yrkesinspektionen (sed. o.), vars
chefsmyndighet är byrån för
arbetarskydd inom
socialstyrelsen (se d. o.).
Arbete är i nationalekonomisk
bemärkelse den fysiska och
psykiska kraftens utlösning i en
nyttighet, d. v. s. något som har
värde för mänskligt behov och
intresse. Mänskligt A. är
betingat av möda. Ansträngning för
nöjes skull, motion, sport, lek,
dans etc. räknas icke som A. I
allt A. fordras medverkan av
mänsklig intelligens; därför säger
man, att ett dragdjur eller en
maskin arbetar, enär det ju
ytterst sker genom mänsklig
vilja. Genom A. tillfredsställas
behoven) och därför är dess värde
beroende på dessas nödvändighet.
Allt A. består egentligen i
förflyttning. Intelligensen dirigerar
förflyttningen. F. ö. sköter
naturen resten i processen för
frambringandet av en nyttighet. A.
och naturen äro grundfaktorerna
i all’ produktion. Kapitalet är en
större mängd arbetsutbyte och
natur, samlade på en hand, således
ingen ursprunglig
produktionsfaktor. — Den klassificering, som
man gör av A. i kropps- och
intelligensarbete, facklärt och icke
facklärt A., är av stor betydelse
vid uppskattningen av en nations
ekonomiska värde. Därför är det
ett statsintresse att skapa en
arbetsstyrka, som icke blott är stor
till antalet utan även av hög
kvalitet, vilket nås genom
förståndigt handhavande av
arbetskraften (goda löner, närings-,
bostads- och samhällsförhållanden,
lagom avpassad arbetstid m. m.).
— Mekaniskt A. Förflyttas en
kropp, på vilken en kraft verkar,
en viss vägsträcka, uträttas
härvid ett mekaniskt A., vars
storlek uttryckes genom produkten
av kraften och förflyttningen i
kraftens riktning. Om
tyngdkraften, som åverkar en kropp, är p
kg. (m. a. o. kroppen väger p kg.)
och kroppen lyftes en sträcka av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
