Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Arbetsmaskin—Arbetsstuga
602
organisationer, ja, även allmänna
medel ha anslagits för dylika
kassor. För att erhålla ökad
kännedom om arbetslösheten och
därmed ökade möjligheter till dess
bekämpande föres i många länder
särskild
arbetslöshetsstatistik, och anstalter ha även
vidtagits för en universell
sådan (se Arbetarskydd).
— För ordnandet av ett enhetligt
arbete mot A. i Sverige tillsattes
1914 Statens
arbetslöshet s k o m m i s s i o n (se d. o.).
Arbetsmaskin är i motsats
till kraftmaskin (se d. o.)
en maskin, som utvecklar nyttigt
arbete av något slag, t. ex.
verktygsmaskiner, kvarnar,
spinn-och vävmaskiner m. fl.
Arbetspremie,
penningbelöning, som tilldelas straff- och
tvångsarbetare i rikets fängelser
för flit och väl utfört arbete. Ena
hälften äger fången omedelbart
använda inom fängelset, den
andra insättes för förräntning på
postsparbanken och utbetalas
först vid frigivningen.
Arbetsprofi’1, en företrädesvis
vid byggandet av järnvägar och
vägar använd ritning, efter vilken
terrasseringsarbetena bedrivas.
Den utgöres av en profilritning
(se Banprofil) i stor skala,
där schaktningens djup och
påfyllningens höjd samt övriga
uppgifter av vikt finnas angivna.
Arbetsråd, ar bet skam
-m are, en statens institution,
vars uppgift är att tillvarataga
arbetarnas och arbetsgivarnas
gemensamma intressen med
avseende på arbetsavtalen. Parterna
mötas i A. med lika rätt att
under statens medverkan avgöra
vissa principfrågor angående
arbetar- och arbetsförhållanden. —
I Belgien inrättades ett
”industri- och arbetsråd” 1887.
Ex
emplet efterföljdes sedan här och
var, t. ex. i Danmark 1901, i
Norge 1909 och i Sverige 1919 i
samband med införandet av
normalarbetsdagen. Vårt A. utgöres
av sju ledamöter, utsedda av
konungen, två på arbetsgivarnas
förslag och två på arbetarnas. De
övriga tre äro opartiska män, av
vilka minst en äger
domarkompetens. Jfr Arbeta r r å d.
Arbetsstatisti’k, se
Social-statistik.
Arbetsstuga, benämning på
det slags skolhem, som under
vintermånaderna (okt.—maj) efter
för dagen slutad skoltid bereda
skydd och sysselsättning för 7—
14 års barn av sådana fattiga
föräldrar, vilkas verksamhet
förhindrar dem att se till hemmet
om dagarna. I A. meddelas
undervisning i lättare hantverk. Som
lön för arbetet erhålla barnen en
riklig måltid, middag eller
kvällsmat eller bäggedera. A.
finansieras huvudsakligen genom anslag
av stadsfullmäktige och
församlingarna samt genom försäljning
av barnens arbeten. — Den första
A. skapades 1887 i Adolf
Fredriks förs, i Stockholm (på
initiativ av fru Anna Hierta Retzius)
av Stiftelsen Lars
Hierta s Minne, som på ansökan
även lämnar understöd till övriga
arbetsstugor. Sådana finnas
numera i ett 50-tal städer och större
platser samt i de nordligaste
socknarna. På grund av de långa
skolvägarna utgöra A. i
sistnämnda trakter fullständiga hem
för barnen under
vintermånaderna. Endast somrarna tillbringa
de hemma. — Lärarpersonalen är
dels frivillig, dels avlönad. Varje
A. ägei- egen styrelse och står
dessutom under överinseende av
en centralkommitté.
Sådana finnas för Stockholms,
Göte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
