Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argynnis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Argynnis—Ariadne
634
Argy’nnis, se N y m p h a 1 i
-d i d a e.
Argyri’ (grek. a’rgyros,
silver), färgning av huden mörkt
till svart i följd av utfällning
av fina silverkorn i dess djupare
lager, särskilt å de områden, som
gemenligen äro utsatta för ljus.
A. förekommer dels hos arbetare,
som dagligen hantera
silverpreparat i större mängd, dels vid
långvarigt invärtes bruk av
silverpreparat i medicinskt syfte.
Färgningen är bestående för livet.
Argyropelecus, se
Platt-fisksläktet.
Arha’ngelsk. 1. Guvernement
i n. Ryssland. N. delen utgöres
av ofruktbar tundra, i s. finnas
vidsträckta skogar. Genomflytes
av floderna Petjora, Onega, Dvina
m. fl. Åkerbruk, boskapsskötsel,
fiske och jakt äro huvudnäringar.
Timmeravverkning. Förekomst av
guld och nafta. — 2. Huvudstad
i guv. A., nära Dvinas utlopp,
ändpunkt för järnvägen Moskva
—A. God hamn, isfri juni
—sept. Skeppsbyggeri. Export
av timmer, vete, lin m. m. 45,000
inv. — A. var under
världskriget en för Ryssland
synnerligen viktig hamnstad, särskilt
för införsel av krigsmaterial.
De där upplagrade
ammunitions-förråden sprängdes två gånger
av tyska agenter, varvid
staden svårt skadades. Aug. 1918
besattes staden av
ententetrup-per under general Miller; i
skydd av dessa upprättades en
regering — nordryska regeringen
— samt en vitrysk armé, vilken
framträngde söderut längs
floderna Onega och Dvina. Då
sovjetregeringen efter Denikins och
Judenitjs nederlag fick fria
händer, sändes emellertid en rödrysk
armé mot norr, vilken med hjälp
av myterier bland de vita
trup
perna besatte hela norra
kustområdet (febr. 1920).
Arholma-inloppet, se
Stockholms skärgård.
A’ria, ital., melodi, framförd av
en solostämma med
ackompanjemang. Formerna för A. ha växlat
under olika tider, och man har
jämte sångariorna även på
instrument utförda A., vilka senare
ofta ingå i större verk, t. ex.
sonater. Sångariorna ha funnit
vidsträckt användning såväl i
den kyrkliga musiken som
operan, där de ha till uppgift att
återge olika stämningar, såsom
andakt, bön, ångest, glädje,
tacksamhet o. s. v. Den italienska
skolan höll starkt på arians
lyriska stämningsvärde. A.
utbildades som konstform, sångtemat
utsmyckades, och kompositionen
kläddes i en rikare harmonisk
skrud. Melodien försågs ofta med
försvårande tillägg, som skulle
visa sångarens tekniska
skicklighet (bravur- 1. k o 1 o r a t u
r-aria). A: s överdrivna
användning i operan kom emellertid att
inverka hämmande på
handlingens logiska utveckling. Häremot
reagerade först Gluck, som
krävde större beaktande i musiken av
textinnehållet, och sedan
Wag-ner, som i sina musikdramer helt
och hållet bröt med den gamla,
på A. byggda operastilen. —
A r i e’ 11 a, liten aria, med
enklare byggnad, ungefär detsamma
som C a v a t i n a.
Aria’dne, i grekisk mytologi
dotter till konung Minos på
Kreta, gav Tesens (se d. o.) ett
nystan tråd, med vars hjälp han
fann vägen ut ur labyrinten;
därav uttrycket
Ariadne-t r å d : ledtråd. Hon flydde med
Teseus för att undgå faderns
hämnd men blev kvarlämnad på
ön Naxos, där Dionysos fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
