Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ars ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Ars—Arsenik
690
ranta, Curcuma, Canna,
M a n i h o t.
Ars, lat., konst. Ars a m a’ n
-d i, konsten att älska (se O v i
-dius). — Ars 1 o’ n g a, v i’ta
b r e’ v i s (Hippokrates), konsten
är lång, livet kort. — Ars p o
e’-tica, diktkonsten (se
Hora-tius). — A’ r t e s 1 i b e r
a’-les, Fria konster (se d. o.),
sysselsättningar, värdiga den frie
mannen, i motsats till slavarbetet.
Under medeltiden räknade man
sju Artes liberales: grammatik,
dialektik, retorik, aritmetik,
geometri, musik, astronomi. De tre
första bildade tri’vium (därav
namnet trivialskolor för
lägre läroanstalter), de fyra
senare quadri’vium ; alla sju voro
representerade inom facuTtas
a’rtium, artistfakulteten, vid ett
medeltida universitet, ungefär
motsvarande vår filosofiska
fakultet; därav Magi’st er a’rtium
liberaTium. — A’rtium (gen.
plur. av ars) kallas i Norge och
Danmark avgångsexamen från
högre läroverk, ”studentexamen”.
A’rsakes, grundläggare av det
partiska riket omkr. 250 f. Kr.
Hans ätt, arsakiderna,
störtades 227 e. Kr. av sasaniderna.
En sidogren härskade i Armenien
omkr. 150 f. Kr.—400-t. e. Kr.
Arsena’!, tyghus (se d. o.),
försett med anläggningar för
tillverkning och reparation av
ar-tillerivapen 1. krigsfartyg.
Arsena’t, se Arsenik.
Arseni’k (grek. arseniko’n,
möjligen av pers, zar, guld, med
guldfärg), ett kemiskt
grundämne, en metalloid, som
förekommer rätt allmänt i större eller
mindre mängd i naturen. De
egentliga arsenikmineralen äro
arsenik-kis (FeAsS),
re-algar (As2S2) och
auripig-ment (As2S3). I mindre mängd
finnes A. i ett stort antal
malmer, i havsvatten, mineralkällor,
kol o. s. v. Ren A. erhålles lätt
genom upphettning av
arsenik-kis, då A. frigöres och
sublimerar. Framställd på detta sätt är
A. ett gråsvart, kristalliniskt
ämne, men förekommer även i
andra allotropiska
modifikationer (se Allotropi). Vid
upphettning av arsenikväte bildas
amorf A., och vid avkylning av
den vanliga svarta formen med
flytande luft i mörker bildas en
gul, obeständig modifikation. —
A. användes såsom tillsats till
bly vid fabrikation av hagel, då
blyet därvid blir hårdare och
lättare antager kulform. Spec.
vikt 5,73. Atomvikt 74,96.
Kemiskt tecken As. — A. och de
flesta arsenikföreningarna äro
mycket giftiga. De flyktiga
föreningarna äga en karaktäristisk
löklukt, som även tydligt kännes,
då A. förbrännes. Med bl. a.
det s. k. M ar s h sk a provet
kunna små mängder A. påvisas.
Metoden grundar sig på att
arsenikväte (AsH3) vid
uppvärmning i ett smalt glasrör
sönderdelas i väte och fri A., som
avsätter sig på glasrörets väggar
såsom ett speglande skikt, s. k.
arsenikspegel. Enl.
gällande författning bestämmes numera
A.-halten i misstänkta varor
medelst den ytterst känsliga s. k.
tiacetmetoden, vid vilken
slutresultatet erhålles genom
t i t r e r i n g (se d. o.). — I sina
föreningar är A. tre- 1.
fem-värd. — Arseniktrioxid
1. vit arsenik (As2O3)
erhålles såsom biprodukt vid röstning
av arsenikhaltiga mineral genom
att leda rostningsgaserna in i
särskilda kammare, g i f t k a m
-m a r e, där oxiden avsätter sig
såsom ett mjöl, g i f t m j ö 1. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
