Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arsenit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Artemisia—Artesisk brunn
696
dens gudinna men framför allt
som A. Kuro’trofos den
kvinnliga ungdomens beskyddarinna.
Till A. Brauro’nia (efter
staden Brauron i Ättika) förde
mödrarna sina 5—10-åriga flickor för
att anbefalla dem åt henne. I
hela Grekland ärade flickorna den
jungfruliga gudinnan som
beskyddarinna för deras kyskhet.
Uppfattningen av A. som
mångudinna (Se le’ne) spridde sig
sannolikt som en parallell till
Apollons utveckling till solgud.
I äldre tider förekommo
människooffer till A. Ofta ha grekerna
sammanblandat A. med
främmande naturgudinnor. Romarna
likställde A. med sin mångudinna
Diana. — Av antikens och
senare tidevarvs bildande konst
framställdes A. vanligen som den
ungdomliga j ägarinnan. Ett
bekant undantag är den efesiska
Artemisstatyn, som framställde
Artemis (Diana) från Versaillg?, AntiK
marmorstaty,
gudinnan såsom ”allmoder” med
många bröst — troligen efter
mönster av asiatiska
modergudinnor.
Artemi’sia, d. 350 f. Kr.,
drottning av Karien, gift med
Mausolos, över vilken hon reste
ett praktfullt gravmonument,
M a u s ole i o n i Halikarnassos
(se Mausoleum).
Artemi’sia, växtsläkte (fam.
Compo’sitae). Allmännast i
Sverige är A. vulga/ris, gråbo. A.
absi’nthium, malört, har på
båda sidor gråludna blad och
små, gula blomkorgar i klase;
hos denna art förekommer ett
bitterämne, absintin, som
extraheras med alkohol och
användes som krydda i brännvin och
absint. A. abro’tanum, å b r o d d,
en halvmeterhög, cypresslik buske
med aromatisk doft, odlas ofta
vid svenska bondgårdar.
Artemi’sion, Artemistempel.
Bland de mest bekanta torde
vara A. i Efesos, ett jättetempel
i jonisk stil, påbörjat under
500-t. f. Kr. av samiern T e o
-d o r o s, kretern Kersifron
och hans son Metagenes,
uppbränt 356 f. Kr.
avHerostra-t o s (se d. o.).
Arterie’ll, som har avseende
på artärer. — A. blödning,
blödning från en artär. På grund
av det höga trycket i artärerna
utsprutar blodet i stråle. Stillas
vanl. genom underbindning. —
Arteriellt blod, syrerikt
blod.
Arterii’tis, grek.,
inflammation, resp, degeneration i
artärernas väggar.
Arteriosklero’s (grek, art eri’a,
pulsåder, och sklero’s, hård), se
Åderförkalkning.
Arte’sisk brunn, brunn, i
vilken grundvatten uppstiger till
jordytan, ofta under högt tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
