Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artes liberales ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Artilleri
700
Fransk långskjutande kanon under
världskriget.
annat än kortare sträckor endast
med handkraft, d. v. s.
kanoner, haubitser och mörsare. A.
användes även för att beteckna
viss utrustning med kanoner,
t. ex. ett fartygs eller ett forts
artilleri eller artilleribestyckning.
— Kanoner användes redan i
början på 1300-t. av morerna under
striderna i Spanien och kommo
därifrån småningom under de
därpå följande århundradena
även till de europeiska arméerna.
Vapnet stannade länge på en
ganska primitiv ståndpunkt och
användes huvudsakligen vid
anfall mot befästa orter. På grund
av dess svårrörlighet blev
kanonens roll i fältkriget ganska
ringa. Gustav II Adolfs lätta
kanoner, vilka kunde åtfölja
infanteriet i dess rörelser, blev början
till nutidens fältartilleri. Fredrik
den store skapade det moderna
åkande och ridande A. Napoleon
I införde massanvändning av A.
på slagfältet. Refflade kanoner
användes i större skala först av
Napoleon III under kriget i
Italien och bakladdningskanoner
först av tyskarna under kriget
1870—71. I samband med denna
utveckling ersattes de gamla
rundkulorna av granater och
gra-natkartescher. Omkring det
senaste sekelskiftet infördes
allmänt kanoner med eldrörsrekyl,
och samtidigt började man
försöka att för fältkriget anpassa
även grövre pjäser, vilka tidigare
ansetts uteslutande höra hemma
i fästnings- och sjökriget. Under
världskriget har A. undergått en
oerhörd utveckling. Även de
grövsta kalibrar komma numera till
användning i fältkriget, varjämte
pjäsantalet per högre truppenhet
mycket ökats. Motortransport har
i stor utsträckning ersatt
hästtransport. Metoderna för eldens
ledning och målspaning ha
fulländats. Särskilt i de stora
skytte-gravsslagen har artilleriets
massanvändning och
projektilförbrukning nått förut oanade
dimensioner. Ett rekord i viss mening
sattes av tyskarna, då de sommaren
1918 på tolv mils avstånd
besköto Paris med kanoneld. •— I
sjökriget blev A.
huvudstridsmedlet första gången under
engelsmännens strid mot den
spanska stora armadan. Sjöartilleriets
utveckling har i allmänhet gått
jämsides med landartilleriets;
dock ha grovkalibriga pjäser i
allmänhet tidigare kommit till
användning i det förstnämnda,
och dylika spela likaledes i
sjökriget en ojämförligt mycket
mera dominerande roll än under
strider till lands. —
Artilleri- och
Ingeniörhög-skolan, tidigare ”Högre
artilleriläroverket” (grundat av
Gardell), skola för artilleriets och
fortifikationens
subalternofficera-re, f. n. förlagd till
Artillerigården, Stockholm. Genomgång av
högskolans allmänna kurser är
vid ovannämnda båda truppslag
kompetensvillkor för befordran
till löjtnant. —
Artilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
