Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiodactyla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Artärer—Arv
704
är Artur (eng. Arthur, fr. Artus),
britternas segerrike anförare mot
de på 400-t. inträngande
angel-sachsarna. Huruvida han varit
en historisk person är ovisst;
första gången omtalas han i den
s. k. Nennius’ krönika (början av
800-t.). Sagorna om honom blevo
på 1100-t. bekanta i Nord-Frank
-rike och fingo där betydelse för
Bretonska romanerna (se d. o.).
Artä’rer (grek. arteri’a),
pulsådror, de relativt tjockväggiga,
elastiska blodkärl, som föra
blodet från hjärtat.
A’rum, växtsläkte (fam.
Ara’ceae). örter med knölformig
jordstam, pil-lika blad och ett vid
basen ansvällt hölster.
Blomkolven är upptill blomlös, bär på
mitten hanblommor och nederst
honblommor. A. macula’tum,
munkmössan, förekommer
förvildad i Skåne. Den
underjordiska stamdelen innehåller
stärkelse och är officinell,
arons-rot 1. dansk ingefära.
Frukterna äro röda, giftiga bär.
A. palaesti’num, var. sanctum,
svart kalla, med stort,
sam-metssvart hölster, odlas som
krukväxt.
A’run, se Erythraea.
Arundel [ära’ndl], Thomas
H o w a r d, earl av A. och S ur
-rey, f. 1586, d. 1646, den förste
engelske konstsamlaren i stor
stil. Hans samlingar, som
förvarades i släktresidenset,
Arundel House i London,
skingrades efter hans död;
antiksamlingen, känd undei" namnet
Arundel marbles,
skänktes till Oxfords universitet.
Aruwimi, högerbiflod till
Kongo.
Aru-öarna, ögrupp i nederl.
Indien.
Arv. Jur. Genom A. övergår
död persons kvarlåtenskap till en
eller flera efterlevande. A. kallas
därefter även själva
kvarlåten-skapen. Äro de efterlevande barn
eller barns avkomlingar, kallas
de bröstarvingar, äro de
den dödes föräldrar eller
förfäder, kallas de bakarvingar,
äro de i sidosläktskap, såsom
syskon och deras barn,
kallas de sidoarvingar. Den
inbördes ordningen mellan
samtliga släktingar bestämmes genom
en s. k. a r v s o r d n i n g,
uppställd efter släktskapens närhet
till den döde. Denna närhet
beräknas efter två metoder: 1)
Enligt parentelsystemet
tänkes släkten bestå av särskilda
avdelningar, parentel, var och en
utgörande ett par (man och
hustru) och deras avkomlingar.
Med tillämpning av i s t a d a
-rätt, varmed menas, att en
avlidens bröstarvingar
(descen-denter), alltså barn, barnbarn
o. s. v., ha rätt att i avlidna
föräldrars (ascendenter) ställe
övertaga deras del av A., kommer
i första rummet såsom
arvsberät-tigade den dödes egen parentel,
d. v. s. hans descendenter. I
andra rummet kommer hans
föräldrars parentel. Saknas
arvsbe-rättigade av 1: a och 2: a
paren-telen, inträder 3: e parentelen,
d. v. s. faders och moders
föräldrar, o. s. v. 2) Enligt
gra-dualsystemet räknas
släktskapens närhet efter led
(födelseakter). I svensk
rättsordning tillämpas i första hand
parentelsystemet, så att 1: a
parentelen är närmast
arvsberät-tigad, därefter 2: a. Äro bägge
dessa parentel utdöda, räknas de
arvsberättigade efter
gradual-systemet med förbehållet, att, om
släktingarna äro i lika led,
företrädet avgöres enligt
parentelsystemet, så att arvsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
