Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvskiftesinstrument ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
As—Asar
712
rikiska armén i Siebenbürgen.
Efterträdde i mars 1917 Conrad
v. Hötzendorff såsom
österrikiskungersk generalstabschef,
kvarstod såsom sådan till krigets slut
och undertecknade stilleståndet
med Italien 4 nov. 1918.
As [ass], lat., hos romarna
benämning på en myntenhet, som
i äldsta tid skall ha hållit ett
skålpund (libra, 327,5 gr.)
koppar, men faktiskt endast innehöll
högst 10—11 tolvtedelar (uns,
u’ncia) av denna vikt. När
silvermynt infördes 268 f. Kr.,
minskades A:s vikt; 89 f. Kr.
innehöll det endast Y24 av den
ursprungliga vikten. Vid räkning
var A. = enheten, i|. —
Under medeltiden och nyare tiden
hai’ ordet A. använts som
beteckning för den minsta
underavdelningen i vissa viktsystem; i
svensk viktualievikt var 1 A. =
Vssés skålpund eller 48,042 mg.
As, kemiskt tecken för en atom
arsenik.
Asa, konung i Juda rike omkr.
915—875 f. Kr., reformerade
kulten, köpte sig med hjälp av
tempelskatterna den syriske
konungens bistånd mot
Nordriket (1 Kon. 15).
Asa, socken i Kronob. 1., jämte
Tjureda och Tolg pastorat i
Växjö stift. 1,320 inv.
Asa foe’tida, lat., se D y
-velsträck.
Asam, C o s m a s D a m i a n,
f. 1686, d. 1739, tysk målare och
Egid Quirin A., f. 1692, d.
1750, den förres broder,
bildhuggare och arkitekt, ha
tillsammans smyckat en rad sydtyska
kyrkor och kloster med stucker
och målningar i den yppigaste
barockstil, däribland den av Egid
byggda Johanneskyrkan i
München.
Asar, i nordisk mytologi det
förnämsta namnet på gudarna.
Ordet är gemensamt för alla
forngermanska språk och betyder
från början gudomsväsende,
halvgud. Konungar och hövdingar
an-sågos härstamma från asarna. I
forngermanska mans- och
kvinnonamn förekommer ordet ofta som
sammansättningsled, t. ex.
Asbjörn—Osborne, Ansgar—Oskar,
Asa, Astrid, m. fl. Det återfinnes
även i åska (as-ikia,
gudaåk-ning), d. v. s. asens, Tors,
utfärder med sina bockar och sin vagn.
Tor, som från början i Norden
varit den förnämste asen,
undanträngdes efter hand av
strids-och dödsguden Odin, vilken blev
alla asars överhuvud. Till A.
räknas följande gudar: Odin, Tor,
Balder, Tyr, Brage, Heimdall,
Höder, Vidar, Vale, Ull och
For-sete. Deras hustrur och systrar
kallas asynjorna (dock
endast i nordisk mytologi), bland
vilka märkas Fri gg (Odins
maka), Saga, Nanna, Idun. Av
gudomlig härkomst voro tillika
v a n e r n a, av vilka Njord med
sonen Frej och dottern Freja
upptogos bland A. Asars och
asynj ors boning var Asgård,
belägen mitt i himlen kring
Ida-vallen. Dit kom man över A s
-bron 1. Bifrost.
Johanneskyrkan i München. Av Asam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>