Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aschelminthes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Ascophyllum—Aseptin
720
svampar, vilka fortplanta sig med
s. k. askosporer, bildade i
asci, d. v. s. långsträckta
spor-säckar. Vanligen bildas i var
ascus 8 sporer. Hos många
asko-myceter förekomma såväl honliga
f ortplantningsorgan: oogonier,
askogonier, som hanliga:
anteri-dier. Från det befruktade
asko-goniet bildas askogena, d. v. s.
ascusbildande celltrådar, som
förgrena sig och slutligen bilda asci.
Dessa senare sitta ofta tätt
ansamlade och parallellt och sägas
då bilda ett h y m e n i u m 1.
fruktlager. Sporsäckarna och de
askogena trådarna utgöra den
könlösa generationen och bilda
tillsammans med myceltrådar,
parafyser, en merendels
obetydlig fruktkropp. Är
fruktkroppen sluten kallas den
perithtf-cium, är den däremot öppen
benämnes den apothe’cium. Några
askomycet-grupper sakna
fullständigt sexualorgan.
Ascusbild-ningen sker då direkt från
svampens myceltrådar. A. fortplanta
sig även asexuellt med koni’dier,
sporer, som avsnöras av
myceltrådarna och stundom sitta i
särskilda fruktkroppar, de s. k.
pyk-ni’derna. Från detta schema
avvika emellertid i större 1. mindre
grad många av de hithörande
undergrupperna. De flesta A. äro
saprofyter, några parasiter. De
över 11,000 arterna sammanföras
till följande 8 grupper:
Erysi’-pheae, Plectasci’neae,
Pyrenomy-ce’tes, Discomyce’tes,
Tubera’-ceae, Exoa’sci, Saccharomyce’tes
(se Jästsvampar),
Laboul-benia’ceae. Se under gruppnamnen
samt Svampar och Lavar.
Ascophyllum, se
Phaeo-p h y c e a e.
Ascot [ä’skot], by i Berkshire,
5 km. s.v. om London. År 1711
lät drottning Anna på Ascot-
heden anlägga en
kapplöpnings-bana, där berömda tävlingar äga
rum i juni varje år.
A’scus (grek. asko’s, säck), se
Ascomycetes.
A’sdod, en av filistéernas
städer. I Dagons tempel i A. ställde
filistéerna arken (1 Sam. 5). På
Mackabéernas tid lydde det tidvis
under Juda rike. Nu blott en
obetydlig by, E s d u d.
A. S. E. A., se Allmänna
Svenska Elektriska a. b.
Asepti’k (grek, nekande a och
se’psis, förruttnelse) betecknar
till skillnad från antiseptik
(se d. o.) den moderna
kirurgiens metod att så vitt möjligt
förekomma varbakteriers
inträngande i sår. Sedan man kommit
till insikt om, att den från
början mest fruktade
infektions-vägen, nämligen från luften, var
relativt betydelselös, och att
bakterierna huvudsakligen
befordrades till såret från den sjukes
hud, vårdpersonalens händer
samt instrument,
förbandsartik-lar, spolvätskor m. m., kunde
man inrikta sina strävanden på
åstadkommande av bakteriefrihet
i fråga om allt som skulle
komma i beröring med såret och
dess omgivning eller med andra
ord att arbeta sterilt. För
opera-tionsfältet och personalens
händer användes tidigare långvariga
och särskilt vid smärtsamma
åkommor för den sjuke
synnerligen plågsamma tvättningar.
Numera har proceduren i hög
grad förkortats genom införande
av lämpliga bakteriedödande
vätskor (jodsprit eller enbart
sprit). Instrument,
förbandsar-tiklar m. m. befrias från
smittämnen genom värme använd under
lämplig anordning. Se
Desinfektion, Sterilisation.
Asepti’n, aromatiserad bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
