Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Asien
742
stok vid Stilla havet har varit
av mycket stor betydelse för
Sibiriens utveckling. Andra
viktiga järnvägslinjei’ finnas i
Mindre Asien, Mesopotamien,
Arabien, Palestina och Turan.
Alla A:s större floder äro
segelbara. Kustfarten ombesörjes i
regel av de infödda folken, men
fjärrlinjerna över oceanerna ligga
ännu helt i händerna på européer
och amerikaner. Karavantrafik
äger ännu i stor utsträckning
rum i det inre av A. samt
därifrån till ö. Europa. —
TJpp-täcktshistoria. De delar av A.,
som äro belägna vid
Medelhavs-bäckenet, hava sedan förhistorisk
tid varit anknutna till den
europeiska civilisationen, som hämtat
sina tidigaste impulser från deras
kulturvärld. Mindre Asien,
Syrien, Kaukasien, Mesopotamien
och Persien stodo i livlig
förbindelse med Grekland, liksom
sedermera med Rom, som utsträckte
sitt välde ända till Persiens
gränser. Indien, varifrån Europa
erhöll sina dyrbaraste
handelsvaror, blev först bekant genom
Alexander den stores tåg till
floden Indus (327—324 f. Kr.).
Härigenom utvidgades de
grekiska geografernas kunskap om
A. att omfatta Turan, Ceylon,
Ganges-floden och Bengaliska
viken. Omkr. 100 e. Kr. omtalar
geografen Ptolemaios Kina, dit
166 e. Kr. en romersk
beskickning lyckades framtränga.
Europas handel med Indien och Kina
förblev dock ända till 1500-t.
indirekt. De kinesiska varorna
framforslades längs de
centralasiatiska karavanvägarna, och
varuutbytet med Indien skedde
genom persiska och arabiska
mellanhänder. Visserligen
framträngde nestorianska missionärer till
Kina på 600-t. och grundade där
kristna församlingar, som
besto-do i 800 år, men dessa saknade
förbindelse med västerlandet.
Genom mongolernas erövring av
Kina, Central-Asien och
Ryssland blev det på 1200-t. möjligt
för européer att nå A: s östligaste
delar. Den ryktbaraste av dessa
upptäcktsresande är venetianaren
Marco Polo, som 1271 anträdde
en resa till Kina, där han
stannade i 17 år, och som återvände
hem över Persien. Genom hans
omfattande reseskildringar
bekantgjordes stora delar av A.,
särskilt Kina och Japan, för
västerlandet. Karavanvägen till
Kina blev i detalj beskriven av
andra resande, men då
Ming-dynastien 1368 uppsteg på Kinas
tron, avspärrades detta land för
européerna. Även arabiska
köpmän och missionärer besökte
under medeltiden olika delar av A.
och nådde fram ända till Java.
— De skildringar, som Marco
Polo och andra resande givit av
A:s rika länder, sporrade
portugiserna till att söka finna
sjövägen dit. Under senare delen
av 1400-t. försökte de nå Indien
genom att segla runt Afrika, och
1498 lyckades Vasco da Gama nå
fram till Calicut. Härmed börjar
en ny period i A: s
upptäckts-historia. A: s kuster och öar blevo
nu besökta av européerna, som
trängde allt längre mot ö.
Ma-lacka nåddes 1509 och 1515 Kina,
där Perez d‘Antrade 1516 besökte
Kanton. 1521 upptäcktes
Filippinerna av Magalhäes, som genom
sin världsomsegling fann den
västra sjövägen till A. Under
senare delen av 1500-t. började
jesuiterna en omfattande
missionsverksamhet i öst- och
Cen-tral-Asien och utarbetade kartor
över dessa länder. Ryktbarast
bland dem är Xavier, som 1549—-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
