Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantiska oceanen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Atlantiska oceanen
818
till 4—6,000 m. En annan tröskel
på högst 660 m:s djup avgränsar
det Arktiska havet i s. och
sträcker sig från Grönlands ö. kust
över Island och Färöarna till n.
Skottland. Polarbassängen
begränsas av ännu en tvärgående
tröskel (djup 1,200 m.) från n.
Grönland över Spetsbergen, Frans
Josefs land och Novaja Semlja.
Såväl det Arktiska havet som
Polarbassängen ha över 3,000 m:s
djup. I till A. hörande delar av
Södra Ishavet ha lodats djup på
över 5,000 m. A:s djupaste parti
finnes strax n. om Porto Rico
med 8,526 m. — Kustbildning
och öar. Grönland, som, om man
bortser från de världsdelsbildande
kontinenterna, räknas såsom
världens största ö, omges på alla
håll av A. Av större
fastlands-öar hyser A. för övrigt endast
tre, Irland och Storbritannien,
som avgränsar Nordsjön, samt
Island. S. om Storbritannien
skjuter den stora Biscayabukten
in mot ö. De Skandinaviska och
Jutska halvöarna avstänga
Östersjön såsom ett särskilt bäcken.
Det Arktiska havets kuster äro
delvis omgivna av skärgårdar.
Av större fria ögrupper märkas
Spetsbergen och Frans Josefs
land samt intill Rysslands kust
den stora dubbelön Novaja
Semlja. Mellan Spetsbergen och
Norge ligger den ensamma
Björnön (Beeren-eiland) samt längre
västerut mellan Island och
Spetsbergen vulkanön Jan Mayen.
Intill Asiens nordkust ligga de
Nordsibiriska öarna samt
Wrang-els land och en del mindre öar.
V. om Grönland sträcker sig den
stora havsbukten Baffins vik mot
n., och på dennas v. sida befinner
sig den nordamerikanska
arktiska arkipelagen, bestående av
väldiga, delvis outforskade öar.
Genom Labrador-halvön
avgränsas s. härom den stora
havsbukten Hudsonviken. S. om Labrador
ligger den stora ön
Newfoundland strax n.ö. om halvön Nova
Scotia. De Västindiska öarna, av
vilka de största äro Kuba, Haiti,
Porto Rico och Jamaica,
avgränsa tillsammans med halvön
Florida det centralamerikanska
havets båda avdelningar,
Mexikanska viken och Karibiska
havet, inbördes skilda av halvön
Yucatan. N.ö. om Västindien
ligga Bahamaöarna samt längre
ut i öppna havet Bermudaöarna.
Vid gamla världens kust märkas
Kanarieöarna, Kap Verde-öarna
och Madeira samt längre utåt
gruppen Azorerna. I
Syd-Atlan-tens n. del märkas vid Afrikas
kust i den stora Guineabukten
Guineaöarna samt långt ute i
oceanen en del isolerade småöar,
bl. a. de för samfärdseln viktiga
Ascension och S:t Helena. Längst
i s. finna vi Syd-Georgien,
Syd-Sandwichöarna och
Syd-Orkney-öarna. Närmare Syd-Amerika
befinner sig Falklandsgruppen. —
Havsströmmar, över A: s smalaste
del gå två varma havsströmmar
i v. riktning, n. och s.
Ekvatorial-strömmen, mellan vilka en
svagare ström, Guineaströmmen, rör
sig österut mot Afrika. S.
Ekva-torialströmmen klyver sig mot
Brasiliens ö. udde i två grenar,
av vilka den sydliga under namn
av Brasilianska strömmen
stryker mot s.v. och den andra vid
Guyanas kust förenar sig med
den n. Ekvatorialströmmen.
Denna passerar Antillernas öbåge in
i Karibiska havet samt
fortsätter mot n. genom Mexikanska
viken, böjer därefter av mot ö.
och når genom Floridasundet åter
öppna oceanen. Under namn av
Floridaströmmen följer den För.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
