- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
869-870

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

869

Australien

870

Halsband och amuletter från N.
Queensland.

skilt i det inre av s.v. A. — En
särställning intar Nya Zeeland,
vars flora närmast påminner om
Söderhavsöarnas. Ny-zeeländskt
lin är där inhemskt. I övrigt
saknar A. nästan alldeles
inhemska kulturväxter. Jfr
Växtgeografi. — Urbefolkning.
A:s urinvånare, de s. k.
austral-negrerna, bilda med den nu
utdöda befolkningen på
Tasma-nien en egen folkgrupp. De stå
betydligt lägre än befolkningen
på öarna i Stilla havet.
Hudfärgen är mörk, brungul till
svart, och håret krusigt. För
australnegern kännetecknande
drag äro därjämte
framspringande ögonbryn, små, djupt liggande
ögon, kort och bred näsa med
breda näsvingar samt tjocka
läppar. Kroppslängden växlar mellan
1,50—1,80 m. De äro uppdelade i

stammar, i fejd med varandra, ha
flera språk, vilka synas
besläktade sinsemellan och äro
flersta-viga. Australnegrerna gå i
allmänhet nakna och bära
hårprydnader av fjädrar. Tatuering
förekommer. Boningarna äro
primitiva, ehuru i n. ett papuanskt
inflytande förmärkes i bättre
byggda hyddor. Deras vapen äro
spjut, klubba och bumerang. De
äro nomadiserande, sakna
husdjur och bedriva ingen som helst
odling. Urbefolkningen var förr
icke föremål för folkräkning.
Den uppskattades till 150,000
individer 1911, medan en mera
omsorgsfull räkning 1921 gav
endast 60,000. Av dessa ha de
vita tagit c:a 20,000 i sin tjänst;
de övriga äro i allmänhet
nomader. — Näringar, handel,
sam-färdsmedel. Näringslivet har på
senare tider utvecklat sig
synnerligen hastigt. A. är numera, näst
Indien, det förnämsta
koloniområdet i Britt, riket. Genom
européerna hava nästan samtliga
europeiska och många tropiska
kulturväxter hit överflyttats och i
synnerhet i s.ö. blivit föremål för
odling. Produktionen av
spannmål, särskilt vete, är betydande,
liksom också frukt-, vin- och
soc-kerrörsodlingen. Boskapsskötseln
(får och nötkreatur) är A:s
viktigaste näring. A. behärskar nu
världsmarknaden av ull; hudar,
talg, smör och fruset kött
exporteras i stor skala.
Angående bergsbruket se avd.
Geologi. Av industri är endast att
nämna kvarn- och ölindustri,

Folkmängd (vita).

1871.......................1,7 mill.

1881.......................2,3 »

1891.......................3,2 »

1901.......................3,s »

1911.......................4,5 »

1921 . . 5,» »

Folkraser.

1901 1911

Vita................ 3,774,000 4,455,000

Kineser................ 33,000 26,000

Japaner................. 4,000 4,000

Hinduer o. singaleser 5,000 4,000

Urbefolkning se ovan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free