Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Austrasien - Austria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Austria—Autodafé
880
Austr&t.
härstammar från A. Jfr N e u
-s t r i e n.
Au’stria, latiniserat namn på
Österrike.
Austrvegr, österväg, en i
forn-isländsk litteratur vanlig
benämning pà länderna ö. om
Östersjön.
Austràt, östråt, ett av
Norges fåtaliga större herresäten,
beläget på n. stranden av
Trond-hjemsfjorden, omtalat redan på
Olav Tryggvasons tid. Den
senaste huvudbyggningen uppfördes
av Ove Bielke omkr. 1650 i
praktfull barock men med en del av
den medeltida träskulpturen
bevarad; den skadades svårt av
åskslag 1916.
Ausås, socken i Kristianst. 1.,
pastorat i Lunds stift. 1,400 inv.
Auta’rk (av grek. auto’s, själv,
och a’rkein, härska),
självhärskare. — A u t a r k i’, envälde; i
moralläran oavhängighet av yttre
ting, det att vara sig själv nog,
vilket fordrades av kyniker och
stoiker; i dogmatiken Guds
egenskap att vara nog i sig själv,
sufficie’ntia.
Aute’cisk, detsamma som
autoecisk.
Aute’ntisk (grek. autentiko’s),
äkta, pålitlig.
Auteuil [åtö’j], stadsdel i
Paris på högra Seinestranden vid
Boulogneskogen, känt för en där
anlagd kapplöpningsbana. Var
föte 1860 en by, där paånga av
Frankrikes litterära storheter
hade sommarbostäder.
Auto (av grek. auto’s, själv)
brukas i en mängd
sammansättningar i betydelsen själv,
själv-verkande, självständig, egen;
vanlig förk. för automobil.
Auto (plur. gu’tos, av lat.
a’ctus, akt) kallades i Spanien
det medeltida dramat med
religiöst innehåll. Autos al
nacia-mento uppfördes vid julen och
autos sacramentales vid Kristi
lekamensfest. De fortlevde ända
till 1765, då de förbjödos.
Autobiogra’f (av grek. auto’s,
själv, bi’os, liv, och gra’fein,
skriva), person, som själv
författar sin levnadsbeskrivning. —
Autobiografi’, självbiografi.
Autodafé (port., av lat. a’ctus
fi/dei, troshandling), urspr.
kungörandet av inkvisitionens dom
över kättare och otrogna,
sedermera också exekutionen av
straffet. Till A. hörde regelbundet en
procession av de dömda, bland
vilka också fördes bilder av
sådana som dömts frånvarande och
liken av dem som dött under de
pinliga förhören; de dömda voro
härvid klädda i dräkter, på vilka
lågor och djävlar voro målade.
Dödsstraffet utfördes i regel
Kapplöpning yid Auteiji].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
