Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avbränning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Avdrag—Avdunstning
904
beskaffenhet o. s. v., å vilken
dikessystemet inlägges. —• A. är
dels öppen, dels täckt
(dränering). Den öppna ställer sig
billigare men tager stor plats i
anspråk (c:a 10 %) och
sönderdelar skiftena i småtegar. öppna
diken måste ofta rensas upp och
bli sällan fullt effektiva. Dessa
nackdelar undanröjas emellertid
genom täckdikning. T ä c k d i
-ken finnas av många slag, ss.
risdiken, stendiken, stördiken,
trumdiken, rördiken. Numera
användas allmännast tegelrör sdiken
i fastmarks jord samt stör- 1.
trumdiken i torv- och dyjord. —
Av diken, som ingå i ett öppet
dikningssystem, märkes först
avloppsdiket, som skall
upptaga vattnet från samtliga
diken och därför lägges på
fältets lägsta del. I detta utmynna
avledningsdikena, som
upptaga vattnet från de i
fältets gränser gående b a c k - 1.
laggdikena, avsedda att
upptaga ytvattnet från fältets
kringliggande delar, samt från t e g
-dikena, vilka gå parallellt med
varandra och uppdela fältet i
tegar. För att tegdikena ej skola
bli för långa, blir det ibland
nödvändigt att förkorta dessa
med ett s. k. a v sk är nin g s
-dike, som då förmedlar vattnet
till avledningsdikena. — Ett
täckdikningssystem består av
sugdiken, som motsvara de
förut nämnda tegdikena, samt
fångdiket, som leder vattnet
till närmaste större avlopp. —
Som torrläggning och avdikning
ofta äro mycket kostsamma, ha
av statsmedel avsatts fonder —
allmänna avdikningsanslaget,
norrländska avdikningsanslaget,
odlingslånefonden, norrländska
nyodlingsfonden och
täckdik-ningsfonden —, ur vilka utgå
an
slag och lån. Dessutom stå
statens lantbruksingenjörer och
hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter till tjänst med
upprättande av avdikningsplaner.
Avdrag, ett avtryck, som för
korrekturläsning tages av en
tryckform före tryckningen.
Avdrift. Mil. Den awikning
i sidled, som en spetsprojektils
bana gör på grund av den genom
refflorna erhållna rotationen.
Avdriften korrigeras numera i regeln
automatiskt genom riktmedlens
konstruktion. — Sjöv. Den vinkel,
fartygets väg bildar med kölen
vid bidevindsegling, beroende på
vindtrycket mot skrov, tackling
och segel.
Avdriva. Skogsterm. Se
Skogsavverkning. —
Jaktterm. Med drevfolk frammota
villebrådet på en viss areal till
utposterade skyttar. — Tekn. Se
Silver.
Avdunstning 1. e v a p o r a
-tion. Fys. Ångbildning från
fasta eller flytande kroppars yta.
Får den bildade ångan ej tillfälle
att obegränsat sprida sig i den
omgivande gasen (luften), blir
denna senare snart mättad med
ånga, och A. upphör. Bortföres
däremot ångan, fortgår A.
oavbrutet och med en hastighet, som
tilltager med stigande
temperatur, med fallande tryck hos den
omgivande gasen och med den
hastighet, varmed den bildade
ångan bortföres. Vid A. upptages
(bindes) värme
(avdunstnings-värme) från omgivningen.
Vatten, som förvaras i ett poröst
kärl (lerkärl), avkyles genom
den utsipprade vätskans A. Då
t. ex. eter eller metylklorid
avdunstar, bindas betydliga
mängder värme. Härpå grundar sig
särskilt metylkloridens
använd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
