- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
915-916

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avignon-bär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

915

Avkylning—Avlat

916

med Koltj ak och begav sig till
Paris, där han arbetat pä
samlande av de icke-bolsjevikiska,
ryska emigrantelementen.

Avkylning, den process, genom
vilken en kropp förlorar värme
till omgivande, kallare medier.
Enligt N e w t o n s a v k y 1
-n i n g s s a t s är en kropps
temperatursänkning per sekund
proportionell med
temperaturdifferensen mellan kroppen och
omgivningen. Vid större
temperaturdifferenser (över 15°) gäller
dock ej denna sats, som Dulong
och Petit först visat. Se V ä r m e.

Avlagring, den geologiska
process, som består i avsättandet
av de fasta ämnen, som
transporterats av luft 1. rinnande vatten.
Se Sediment.

Avlagringsbassäng, bassäng
för avskiljande av slam ur
vatten, vilket sker med eller utan
tillsats av kemikalier. Vanligt
förfarande för rening av
flodvatten, som befrias från i detsamma
inblandat slam på så sätt, att
vattnet får stå stilla i en A. eller
också sakta får strömma genom
den. Det sistnämnda sättet är
billigare och därför det
vanligaste. För att en effektiv rening
skall kunna erhållas, bör vattnets
hastighet i A. ej överstiga 1 à 2
mm. per sek. Vid rening av
kloakvatten anses
reningsförfa-randet med A. till fyllest; vid
rening av vattenledningsvatten
däremot användes numera A.
endast som en första
reningsprocess. För att skydda turbinerna
vid vattenkraftanläggningar
användes ofta en A., om
vattendraget är mycket slamförande. Jfr
Biologisk rening.

Avlat (av ty. Ablass,
efterskänkande) eller indulgens
(lat. indulge’ntia) betecknade i
den äldre medeltiden ett
mild

rande av de kyrkostraff, som
prästen vid bikten ålagt en
botfärdig människa, mot villkor att
den som erhöll denna lindring,
deltog i något Gud välbehagligt
företag, exempelvis byggandet av
en kyrka. Under korstågen
utvecklades detta därhän, att
påvarna tillförsäkrade korsfararna
eller dem, som utförde en lika
berömvärd gärning, fullkomligt
efterskänkande av deras
botövningar, vilket snart nog även
ansågs innefatta befrielse från eller
lindring i skärseldens plågor.
Slutligen övergick man till att
bevilja A. ej blott för levande
utan även för döda och att för
penningar tillhandahålla a v
-latsbrev, vilka tillförsäkrade
innehavaren rätt att välja sig
biktfader och att av honom en
gång i livet och ånyo i
dödsstunden erhålla absolution och
fullkomlig A. Villkoret för detta
sista var visserligen enl. den
officiella kyrkoläran föregången
ånger och bikt, men ångern
betonades ingalunda, och bikten blev
en bisak i jämförelse med den
stora avlatsförmånen. Så
kulminerade avlatssystemet vid
medeltidens slut i en skamlös
avlats-handel, vars uppenbara mål var
att samla så mycket pengar som
möjligt till Rom. Dessa
missförhållanden framkallade Luthers

Avlatsbrev, tryckt hos Gutenberg 1455.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free