Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Bad
970
Baderska. Miniatyr ur en handskrift av
konung Wenzel av Böhmen (1300-t.).
syfte; snart kommo de emellertid
att spela en roll i den religiösa
kulten, särskilt under de
österländska folkens tidigare
kulturepok. Hos grekerna och ännu
mer hos romarna frigjordes
baden från kulten och utvecklades
alltmer, väl under beaktande av
deras betydelse för kroppsvården
i och för sig, att tjäna det på
alla områden framträdande
njut-ningsbegäret (lyxbaden). —
Medeltidens allmännaste badform
åtminstone i Europa motsvarade
närmast vår från Norrland och
öst-Europa återinförda bastu
(se d. o.). — Efter en lång
period av från hygienisk synpunkt
beklämmande ”vattuskräck” ha
baden i modern tid upplevat en
glädjande renässans. Den
viktigaste rollen spelar därvid deras
bruk som led i den allsidiga
kroppsvården; av underordnad
betydelse, ehuru även viktigt, är
deras bruk som medicinsk
behandlingsmetod. — Bland allmänt
hygieniska badformer märkas
utebad under den tjänliga
årstiden, vidare enkla karbad samt
hetluftbad (romerska bad) och
ångbad (ryska bad, finsk bastu),
åtföljda av tvagning och
avkylning genom dusch eller över sköl
j-ning. Deras betydelse är dels en
rensning av kroppsytan från
orenlighet och ansamlad hudtalg,
dels ett avlägsnande av
slaggprodukter från
ämnesomsättningen genom livlig transspiration,
dels slutligen ett stimulerande
inflytande på cirkulation och
ämnesomsättning genom kraftiga
temperaturväxlingar. — Bad som
medicinsk behandlingsmetod
torde leda sitt ursprung från baden
vid mineralkällorna, där man
trodde sig tillföra kroppen
terapeutiskt verksamma ämnen
genom badet. Även sedan man
kommit till insikt om det felaktiga i
denna uppfattning, kvarstod dock
den fördelaktiga och ofta
oumbärliga effekt, som ett rätt avpassat
bad utövar på vissa
sjukdomsfor-mer. Den utan gensägelse
betydelsefullaste faktorn är därvid
temperaturen, och den rationella
uppdelningen av badformerna
sker därför också efter dessas
temperatur. Man urskiljer sålunda
kalla, resp, svala B. under
32°, indifferenta B. mellan
32—34°, varma B. mellan 35
—38° samt slutligen heta B.
över 38°. De kalla baden
användas även i härdande syfte till
stärkande av kroppens mot-
Dambadhus från 1500-t. Teckning av
Dürer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
