Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Baden—Baden-Powell
976
Landskapsbild fràn Schwarzwald,
Baden.
furste, som ekonomiskt och
kulturellt höjde landet, förenade de
båda badensiska länderna och
under franska revolutionskrigen
betydligt utvidgade B:s område.
Han blev 1803 kurfurste och 1806
storhertig. Hans son K a r 1 L u
d-vig, f. 1755, d. 1801, svärfar till
Gustav IV Adolf, avled (under
ett besök i Sverige) redan före
faderns död. Karl Fredriks
sonson Karl Ludvig Fredrik
(reg. 1811—18) gav kort före sin
bortgång B. en författning,
vilket blev inledningen till en rad
liberala reformer, i stor
utsträckning beviljade av stor hertigarna
Ludvig (reg. 1818—30) och
Leopold (reg. 1830—52). Den
sistnämnde, som var gift med
Gustav IV Adolfs dotter Sofia
Vilhelmina, efterträddes av sin
sinnessjuke son Ludvig (reg.
1852—58), i vilkens ställe
styrelsen sköttes av brodern
Fredrik Vilhelm Ludvig, från
1856 med titeln stor hertig (reg.
1852—1907). I B. förefunnos i
motsats till övriga sydtyska
stater starka sympatier för ett
Tyskland under preussisk
ledning. En övergående misstämning
mot Preussen drev visserligen B.
att som Österrikes bundsförvant
deltaga i 1866 års krig. Men det
närmade sig på nytt Preussen,
ställde sig villigt vid dess sida
vid fransk-tyska krigets utbrott
1870 och ingick nov. s. å. i
Nordtyska förbundet för att
omedel
bart övergå såsom en
förbunds-stat i Tyska riket. Fredrik förde
regeringen i liberal anda, en
regim, som fortsattes av F r e d
-rik II (reg. 1907—18). De
jämförelsevis lugna politiska
förhållanden, som rått i B., gjorde, att
revolutionen 1918 där fick ett
föga våldsamt förlopp. En
nationalförsamling, vald av män och
kvinnor över 20 år,
sammanträdde 15 jan. 1919 och antog 21
mars en 13 april genom
folkomröstning bekräftad författning,
enligt vilken lantdagen består av
en kammare, vald för 4 år.
Val-berättigade äro alla över 21 år,
oberoende av kön, och valbara
de valberättigade, som fyllt 25 år.
Ministären väljes av lantdagen,
som årligen utser en av
ministrarna till statspresident.
Baden. 1. Stad i Österrike vid
Schwechat, pä sluttningen av
Wienerwald. Badort med
svavelkällor. 19,000 inv. — 2. Stad i
kantonen Aargau, Schweiz, vid
Limmat. Badort med
svavelkällor. 8,000 inv.
Baden-Baden, stad i rep.
Baden i Oosthal i n. Schwarzwald.
En av Tysklands förnämsta
kurorter med härligt läge och
klimat. Saltkällor. Anlitas
företrädesvis för reumatiska och
skrofu-lösa åkommor. 25,000 inv.
Baden-Powell [be’jdn pao’al],
sir Robert Stephenson
Smyth, f. 1857, brittisk
general. Deltog i Asjanti- och
Mata-bele-krigen 1895—97 och
försvarade under boerkriget den
provisoriskt befästa staden Mafeking
under sju månader. Efter kriget
chef för sydafrikanska polisen,
1903 generalinspektör för
brittiska kavalleriet. Grundade 1908
boy-scout-r öreisen (se
Scoutrörelsen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
