Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballad - Ballagi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Ballagi—Ballastväxter
1034
Gata i Ballarat.
land kommit till Norden under
1200-t. (se C ar o le). B. skiljer
sig från den äldre nordiska
dikten genom versformen: knittel
med assonans, genom stilens
knappa klarhet och naivitet och
genom det romantiska innehållet,
som rör sig om kärleken mellan
riddaren och jungfrun, hjältens
kamp mot en rival, ett vidunder
eller den älskades bröder,
brud-rov, folksagomotiv, mytiska
ämnen etc. Ibland har en viss
inträffad händelse satts i samband
med motivet i äldre visor och
de uppträdande personerna få
historiska namn. (Se A 1 g o t s
-sö n er na.) Omkvädet anger i
kämpavisorna berättelsens
huvudinnehåll, t. ex. Holger Dansk
han vann seger av Burman; i
andra ballader uttrycker
omkvädet glädjen över dansen, t. ex. Här
dansa jungfrur, jubel över den
sköna sommartiden, t. ex. Ty nu
går sommaren in, eller den
grundstämning, som svarar mot
berättelsens, oftast tragiska innehåll,
t. ex. Men jag vet att sorgen är
tung. B. har ofta efterbildats i
konstpoesien, varför man talar
om balladstil. Se vidare
Folkvisa.
Ballagi, A1 a d å r, f. 1853,
ungersk historiker, prof, vid
Budapests univ. 1883, har utom
eu rad kulturhistoriska
skild
ringar utgivit ett på svenska och
ungerska källstudier grundat
arbete, Karl XII :s och svenskarnas
hemfärd genom Ungern
1109—-1115 (1922).
Ballarat [bälorä’t], stad i
Victoria, Australien,
uppblomstrade hastigt genom upptäckten
här av ett av jordens rikaste
guldfält 1851. Gruvdrift.
Yllefabriker. Säte för en anglikansk
och en katolsk biskop. Många
undervisningsanstalter. 40,000
inv.
Ballast. 1. Den del av en
järn-vägsöverbyggnad, som närmast
upptager trycket från sliprarna
och fortplantar detsamma till
den underliggande banvallen.
Består vanligen av grus eller
makadam, någon gång av koksaska,
sand o. d. B. skall fullt betrygga
spårets läge samt väl dränera
spåret genom god avledning av
vatten. Se Banvall. — 2. B. 1.
barlast, last, bestående av
vatten, sten, tackjärn o. d., som
intages i ett fartyg för ökande
av dess stabilitet. Ångare ha
vattenballast, som intages i
ballasttankar utefter fartygets
botten och sidor; oljeeldade ångare
och motorfartyg ha på samma
sätt anordnade oljetankar.
Ballastväxter 1.
barlast-växter, sådana växter, som
växa på ballastplatser, ditförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
