- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
1061-1062

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bank

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1061

Bank

1062

Banhallen i Malmö

före rivningen 1921.

Lombard Street i Londons City.
Vid medeltidens slut blevo
depositions- och girobanker
vanliga i Italien och på 15- och
1600-t. även i övriga affärsländer,
men de övergingo alltmer i
judarnas händer, vilka hade lärt sig
italienarnas bankteknik och nu
visste att överträffa dessa. Mot
en viss avgift kunde en köpman
deponera sina pengar till
förvaring i en B., som mestadels
utgjordes av någon offentlig
byggnads grundmurade valv och
övervakades av en bankföreståndare.
Tidigt började köpmännen
begagna sig av anvisningar på dessa
depositioner som betalningsmedel.
Om därvid anvisningens
mottagare även ägde en deposition i
samma B., behövde han blott
uppvisa anvisningen för
bankföreståndaren, som därefter överförde
beloppet på hans konto. Detta
överförande av ett
tillgodohavande på annan person eller ”hand”
kallades girering (av grek.
kn’ros, hand). Genom gireringen
undveks onödigt penningräknande
(detta var mycket besvärligt med
de förefintliga många
myntsorterna) . En insättare kunde begära
ett eller flera depositionsbevis på
runda tal. Om bevisen dessutom
ställdes på innehavaren och
gjordes överlåtbara, blevo de lika
goda betalningsmedel som vår

tids banksedlar. Man antager,
ehuru med ringa sannolikhet, att
svenska riksbankens på liknande
sätt användbara s. k. t r a n s
-portsedlar (från 1660-t.)
voro våra första banksedlar.
Judarna gjorde kontanta pengar
alltmer osynliga och överflödiga
genom att införa växlar (se
Växel). Härigenom undvek man
onödiga penningtransporter. På
så sätt blevo stora kapital
liggande i bankvalven. Frestelsen att

Bancotransportsedel frän 1748.

använda dessa till förvaring
mottagna pengar i räntebärande
företag, såsom utlåning mot ränta, låg
nära till hands för bankförestån-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free