Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basalt-gods ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Basel—Basel-konciliet
1140
S t r u m a) karaktäriseras
sjukdomen främst av ett
framskjutande av ögongloberna (se
Ex-oftalmus) samt starkt
påskyndad hjärtverksamhet.
Behandlingen är i huvudsak
operativ och består i borttagande av
större eller mindre del av
sköldkörteln, event. framkallande av
indirekt minskning av densamma
genom underbindning av ett eller
flera av de till densamma ledande
blodkärlen. Denna
behandlingsmetod har i första rummet
utarbetats av Nobelpristagaren Th.
Kocher (se d. o.).
Basel. 1. Kanton i n. Schweiz,
delad i halvkantonerna
Basel-S t a d t, 140,000 inv., och B a
-s e 1 - L a n d, 82,000 inv.
Kantonen är fruktbar med milt klimat.
Frukt- och vinodling. — 2. Stad
i halvkantonen Basel-Stadt, vid
stora Rhen-kröken, Schweiz’
förnämsta handelsstad och en
betydande industristad, särskilt känd
för sina sidenväver ier. Staden
äger universitet och flera
bildningsanstalter, missionsanstalter,
ett bibelsällskap m. m. Dom-
Gård till Rådhuset, Easel.
kyrkan är uppförd efter 1185 i
ädel övergångsstil, koret senare i
gotik. Rådhus från 1500-t. 135,000
inv. — B. grundades 374 av
kejsar Valentinianus och kallades
B a s i 1 i a, d. v. s. kejserligt
residens. På 600-t. blev det säte för
en biskop, som snart fick även
den världsliga makten i staden,
men det rika borgerskapet
lyckades på 1200-t. göra staden
självständig, och 1400 slöt den sig till
andra schweiziska kantoner. Dess
stora transitohandel och berömda
universitet gjorde B. till en av
världens förnämsta städer. Under
1520-t. vann reformationen fast
fot i staden B.; stiftet B. förblev
katolskt. På 1830-t. skildes
staden och stiftet fullständigt och
blevo två skilda kantoner i
edsförbundet. I B. slöts 1795 fred
mellan Franska republiken och
Preussen.
Basel-konciliet, ett 1431—49 i
Basel hållet allmänt kyrkomöte,
en fortsättning på
Konstanz-konciliet (se d. o.) 1414—18 och
liksom detta avsett att med
undanskjutande av påven såsom
högsta kyrkliga myndighet fatta
beslut i kyrkliga ärenden. Dess
förhållande till kurian blev på
grund härav mycket spänt, men
stött på en vidsträckt och stark
opinion hävdade B. sin ställning
och förmådde påven Eugenius IV
att återtaga ett dekret om dess
upplösning. B. bragte
husit-krigen (se Husiter) till slut
genom en uppgörelse med de
moderata kalixtinerna, som sedan
med vapenmakt nedslogo sina
medtävlare, taboriterna. Det
öppnade en kraftig
reformverksamhet, men då denna började antaga
alltför hänsynslösa former,
svalnade sympatierna för B. Påven
förordnade om konciliets
förläggande till Ferrara och sedan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
