Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basiliscus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Basiliscus—Basker
1146
andra kortsidan anslöt sig
absiden, framför vilken huvudaltaret
hade sin plats, direkt till
mittskeppet; stundom låg dock ett
tvärskepp mellan absid och
långhus. Vanligen förekom öppen
takstol. Till de ännu kvarstående
fornkristna basilikorna höra Ä.
Paolo fuori le mura (se ill. till
Rom) m. fl. i Rom, ä. Apollinare
in Classe och S. Apollinare nuovo
i Ravenna (se ill. till d. o. och
Byggnadskonst). —
Basilikatypen fortlever även i
medeltida och senare kyrkobyggnader.
Den medeltida basilikan skiljer
sig från den fornkristna framför
allt genom att absiden ansluter
sig icke direkt till långhuset eller
tvärskeppet utan till ett smalare
kor. Genom det förhöjda
mittskeppet skiljer sig basilikan från
hallkyrkan (se d. o.). Se vidare
Byggnadskonst.
Basili’scus, ett släkte
insektätande leguaner från tropiska
Amerika. Ryggen och en del av
den långa stjärten bära en av
taggar stödd hudkam, och på
bakhuvudet sitter en hög, toppig
hudfiik. Jfr Basilisk.
Basili’sk (av grek. basiWskos,
kunglig), i gammal folktro ett
mäktigt och fasaväckande odjur
med ormliknande kropp, näbb och
klor och bärande på huvudet en
krona. Jfr Basiliscus.
Basipeta’1, se A k r o p e t a 1.
Ba’sis cra’nii, lat., skallbasen,
den del av kraniet, som bildar
botten i hjärnkaviteten. —
Basisfraktur, brott på
skallbasen.
Ba’siskt salt, se S a 11 e r.
Basjki’rer, ett
turkisk-tarta-riskt folk i s. Ural, Ryssland, dels
bofast, dels nomadiserande. B. äro
muhammedaner. Deras antal
uppgår till över 1 mill.
Baskemölla, fiskläge i
Glad
sax’ skn, Kristianst. L, strax n.
om Simrishamn.
Ba’sker, folkstam, som anses
utgöra en kvarleva av de forna
ibererna, troligen med
inblandning av keltiskt blod. B., som nu
torde uppgå till % mill. (varav
c:a 400,000 i Spanien), bebo
delar av Navarra, Kantabriska
bergen och v. Pyrenéernas båda
sluttningar. Det franska området
utgöres av smärre delar av dep.
Basses-Pyrénées; spanska
området omfattar Biscaya, Alava och
Guipuzcoa, vilka tillsammans gå
under benämningen Baskiska
provinserna. — B. äro av
medellängd, rätt kraftigt byggda
och ha ljusare hår- och hudfärg
än spanjorer och fransmän. De
tala ett egendomligt språk, som
ej synes besläktat med något
annat känt språk. De fasthålla
vid gamla sedvänjor och bruk och
bära sina gamla folkdräkter.
Huvudnäringar äro fiske, åkerbruk
och boskapsskötsel. — Historia.
Under antiken kallades B.
vasconer. 778 tillfogade de
Karl den store ett kännbart
nederlag vid Roncesvalles, vilket
sedermera besjungits i Chanson
de Roland. På 800-t. bildades i
baskiska bergstrakterna
konungariket Navarra, vars södra del
1512 införlivades med Spanien,
och vars norra del 1620 kom till
Frankrike. De baskiska provin-
Klosterhärbärget i Roncesvalles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
