Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bayern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Bayern
1174
tivt i 8 kretsar, Ober-,
Nieder-Bayern, Ober-Pfalz, Ober-,
Mittel-och Unter-Franken, Schwaben
samt det för sig belägna
Rhen-Pfalz. — B: s nu gällande
författning antogs 14 aug. 1919.
Statsmyndigheten ligger hos
lantdagen, som består av en
kammare, vald enligt proportionellt
system för 4 år av manliga och
kvinnliga medborgare, som äro
över 20 år. För valbarhet fordras
25 års ålder. Den högsta
verkställande makten handhaves av
ministären. — Historia. B. beboddes
under äldsta kända tider av
keltiska stammar och erövrades 15
f. Kr. av romarna, som
införlivade det med provinsen Raetia.
Sä småningom invandrade de
germanska bajovarerna, som
först stodo under självständiga
furstar men på 500-t. blevo
beroende av de frankiska härskarna.
B. kom att tillhöra det av Karl
den store upprättade Ostmark,
fick i början av 900-t. utstå ett
häftigt anfall av ungrarna, vilka
trängdes tillbaka av den inom
kort till hertig upphöjde A r
-nulf den elake, och ingick
921 som hertigdöme i
tysk-romerska riket. Efter att ha stått
under olika hertigars ledning
tillföll B. 1070 det welfiska
huset och förblev i dess ägo till
Landskap från Algau-Alperna, Bayern.
Landskap från Schönhofen, Bayern.
1180. En av dessa furstar,
Henrik Lejonet, grundade på
1150-t. München. Henriks
efterträdare blev pfalzgreve Otto IV,
tillhörande huset W i 11 e 1 s
-b a c h, vars medlemmar såsom
hertigar, kurfurstar och
konungar regerade i B. till 1918. Den
första tiden rådde stor oenighet
mellan släktens medlemmar, som
pä olika sätt delade landet
mellan sig, till dess Albrecht IV
1505 genomförde landets enhet.
I striden mellan katolicism och
protestantism ställde sig B. på
kejsarens och påvens sida. Hertig
Maximilian I (reg. 1598—
1651) tog 1609 ledningen av
katolska ligan, erhöll 1623 till
belöning kurfurstlig värdighet och
förvärvade samtidigt
Ober-Pfalz. Under 30-àriga kriget
led B. mycket av bl. a.
svenskarnas invasioner, men dess
inflytande var i stigande och krigets
sår blevo snabbt helade.
Kurfursten Karl Albrecht (reg.
1726—45) hyllades som konung i
Böhmen och blev 1742 vald till
tysk kejsare under namn av Karl
VII. Med hans son
Maximilian III Josef (reg. 1745—
77) utslocknade den bayerska
grenen av ätten Wittelsbach, och
på tronen kom nu den pfalziska
grenen med Karl Teodor
(reg. 1779—99), vilken med B.
förenade Rhen-Pfalz, Jülich och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
