Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bechuanaland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195
Beckasinfåglar—Beck-Friis
1196
Beckasi’nfåglar,
Scolopaci’-nae, en underfamilj till fam.
Snäppfåglar. Den långa,
böjliga näbben är längre än
tar-sen och mot spetsen överklädd
med mjuk hud samt försedd med
gropar med känselkroppar. De
bakåt belägna, stora ögonen sitta
i nedtill slutna ögonhålor. B. äro
i allmänhet skymningsdjur med
dunkla färger och leva i sumpiga
trakter, där de livnära sig av
insekter, maskar m. m. De rugga
på hösten. I Sverige finnas två
släkten: Sco’lopaæ (se
Mor-kulla) och Gallina’go, b e c k a
-sinsläktet. Hos detta sista
är underbenets nedersta del
naken. Flyttfåglar. —
Dubbel-beckasinen, Gallinago
me’-dia, är c:a 29 cm. lång. De yttre
av de 16 stjärtpennorna äro
vita i yttre hälften. Hals, bröst
och buk ha svartbruna fläckar
och tvärband; översidan är
liksom hos de följande spräcklig i
svart, brunt och brungult.
Häckar i sanka, tuviga ängsmarker
upp till Lappland. Ägg 4, liksom
hos de följande. —
Enkel-beckasinen 1. horsgöken,
Gallinago gallinago, är något
mindre än föreg. De yttre av
de 14 stjärtpennorna äro endast
i spetsen vita; buken är vit.
Den finns över hela landet. Vid
spelet på våren kastar sig fågeln
under flykten nedåt, varvid de
Dubbelbeckasin.
yttre stjärtpennorna råka i
dallring och åstadkomma ett
gnäg-gande ljud. — Halvenkla
beckasinen, Gallinago
galli-nuTa, en utpräglat nordlig art,
mäter c:a 21 cm. 12 stjärtpennor,
av vilka de yttre äro mörkgrå.
— Dubbel- och enkelbeckasinen
skjutas för fågelhund. Den förra,
som lyfter inom skotthåll, är
lättare att skjuta än den senare,
vilken dels lyfter på längre håll,
dels kastar åt sidorna under
flykten. Fridlysta.
v. Becker, finländsk adlig ätt
av krigare och lärde.
Reinhold v. B., f. 1788, d. 1858,
från 1813 lärare i historia vid
Åbo akademi (sedermera
Helsingfors’), var en av de första,
som intresserade sig för de finska
”runorna”; utgav 1820—31
Tu-run viikkosanomat (Åbo
veckoblad) och 1824 en Finsk
grammatik.
Be’cket, Thomas, f. omkr.
1118, d. 1170, engelsk prelat,
1155 kansler hos konung Henrik
II. 1162 ärkebiskop av
Canterbury. Såsom sådan förfäktade
han oväntat och med ytterlig
skärpa kyrkans oberoende av
staten och måste 1164 fly till
Frankrike. 1170 återkommen, blev han
av några hovmän mördad
framför högaltaret i Canterburys
katedral. Kanoniserad 1172.
Beck-Friis, från danska ätten
Beck härstammande adlig ätt,
friherr lig 1770, en gren grevlig
1791 med fideikommissen
Bör-ringe och Fiholm som grevskap. —
1. C a r 1 - J o a c h i m B., f. 1856,
frih., bruksägare, innehavare av
Hargs fideikommiss, preses i
lantbruksakademien 1916. — 2.
Johan Gabriel B., f. 1862,
frih., jordbrukare och politiker,
jordbruksminister 1914—17,
överstekammar junkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
