Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befolkningsstatistik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Befolkningsstatistik
1210
siffror (för vissa tidpunkter)
över befolkningens totala antal,
fördelning efter ålder, kön,
civilstånd (gifta och ogifta),
boplatser, näringar ni.m., antalet födda
och döda, emigranter och
immigranter, med ett ord b e f o 1 k
-ningstillståndet. Sådan
kunskap förvärvas dels genom
folkräkningar, dels genom
registrering av födda, döda,
giftermål o. s. v. Regelbundet
återkommande folkräkningar
före-kommo i Europa först i slutet av
1700- och början av 1800-t. (i
Sverige från 1749). År 1800
approxi-merades Europas befolkning till
188 mill., hundra år senare till
över 400 mill. och strax före
världskrigets utbrott till 463 mill.
Europas befolkning har sålunda
ökats enormt, trots den
omfattande emigrationen (se d. o.) till
Amerika. För att förstå denna
ökning måste man studera dels
nativiteten, som i statistiken
anges med det s. k. födelsetalet,
d. v. s. antalet födda per 1,000
invånare, dels mortaliteten, som
anges med dödstalet (även i °/Oo
av invånarna). överskottet födda,
nativitetsöverskottet, är ett
uttryck för den naturliga
folkökningen. Såväl födelse- som
dödstalen för Europa höllo sig
så gott som oförändrade under
större delen av 1800-t. Först
omkr. 1880-t. inträffade för bägge
en sänkning, som sedan stadigt
fortgått. Detta framgår tydligare
av nedanstående tabeller.
(Siffrorna för 1913 ungefärliga).
[-Föd.-tal Dödstal Nat.-ö.-sk.-]
{+Föd.- tal Döds- tal Nat.- ö.-sk.+}
1801—20 38,5 32,1 6,4
1871—75 39,1 30,6 8,5
1876—80 38,7 28,7 10,0
1901—05 35,9 23,6 12,3
1913 32,5 21,0 11,5
Betraktas födelsetalens
växlingar i Nordväst-, Sydväst- och
Öst-Europa, blir ställningen
följande:
N.v.-E. S.v.-E. ö.-E.
1801—20 34,8 — 46,1
1871—75 36,3 31,8 47,2
1876—80 36,1 31,7 46,1
1901—05 31,2 28,6 44,3
1913 27,0 27,0 42,0
Födelsetalen ha sålunda
nedgått för hela Europa med c:a 6,
för Nordväst-Europa med c:a 9
samt för Sydväst- och Öst-Europa
med c:a 5. Att folkmängden det
oaktat tillväxt, beror på att
dödstalen sjunkit hastigare än
födelsetalen (se den första
tabellen). Dödstalens förhållande i de
tre huvudområdena:
N.v.-E. S.v.-E. ö.-E.
1871—75 25,3 28,1 37,6
1901—05 18,7 21,8 30,2
1913 15,8 19,0 30,0
Att dödstalet för Öst-Europa
är så stort, beror i främsta
rummet på den därvarande starka
barnadödligheten. I Ryssland dogo
(före världskriget) ungefär 25 %
av barnen under första
levnadsåret mot 7 % i Sverige. —
Nativitetsöverskottet har enl. första
tabellen vuxit intill 1901-—05
(12,3 %>) men har sedan ånyo
avtagit. Hur det varierat i de tre
huvudområdena, framgår av
följande:
N.v.-E. S.v.-E. ö.-E.
1871—80 11,6 4,5 10,5
1901—05 12,5 6,8 16,0
1913 11,0 8,0 12,0
Givet är, att dödstalens
nedgång måste stanna någonstädes,
och man har beräknat denna
undre gräns till mellan 12 och 13.
För födelsetalen gives ingen
sådan begränsning. Följaktligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
