Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Begarder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Begarder—Beginer
1218
Befästningsanläggning enligt
befäst-ningsskolans i Mézières system,
en kombination av befästa orter,
med mellan dessa opererande
fälttrupper. Befästningarnas
beskaffenhet har växlat mycket allt
efter den allmänna kulturnivån
och, i främsta rummet,
anfalls-medlens beskaffenhet. Tillkomsten
av belägringsartilleriet gav
sålunda dödsstöten åt det gamla
systemet med enkla ringmurar
med eller utan torn och
framtvingade brutna linjer
(tenalj-och bastionssystemen).
Huvudförsvaret förblev dock förlagt till
en orten helt omslutande
sammanhängande huvudförsvarslinje
(vall och grav), även kallad
en-c e i n t e. I den mån artilleriet
ytterligare utvecklades, uppkom
systemet med friliggande,
utanför själva kärnfästningen
förlagda fort, vid vilkas
konstruktion, i samma mån som
projektiler med brisanta
sprängladdningar kommo till användning,
man allt mera började begagna
sig av pansar- och
betongkonstruktioner. Vid de sålunda
bildade gördelbefästningarna
bortföll efter hand enceinten.
Under världskriget medförde
artilleriets utveckling en revolution
beträffande den permanenta
be-fästningskonsten. Systemet med
gördelfästningar motsvarade ej
alls de förhoppningar, som man
ställt på detsamma. På
europeiska krigsskådeplatser torde
numera ortsbefästningens dagar
vara räknade och i stället
övergång komma att ske till
sammanhängande befästa linjer, uppförda
enligt ställningskrigets (se d. o.)
principer. — Bland berömda
fäst-ningsbyggare må nämnas
tyskarna Speckle och Dillich,
holländaren Cachom, fransmannen
Vau-ban, svenskarna Dahlberg och
Ehrensvärd samt belgaren
Brial-mont. Se Fältbefästning
s-konst.
Bega’rder, se Beginer.
Be’gas, Reinhold, f. 1831,
d. 1911, tysk skulptör. Bland hans
arbeten märkas N eptunbrunnen
på slottsplatsen i Berlin, det
jättestora monumentet över
kej-sar Vilhelm I framför slottets
fasad, Bismarcksmonumentet
framför riksdagshuset, ett par
statyer i Siegesallé och flera
andra dekorativa och
monumentala arbeten i Berlin. B:s konst
kännetecknas i dessa arbeten av
en barock svulstighet.
BeggiaToa, se
Svavelbakterier.
Begi’ner, ett slags
klosterlik-nande kvinnoföreningar,
uppkomna i Liége och uppkallade efter
botpredikanten le Beghe (d.
omkr. 1180). Rörelsen, som under
1200-t. utbredde sig över Holland,
Frankrike, Tyskland och
angränsande länder, blev beskylld för
kätteri och förbjuden 1311 men
fortsatte med ändrad karaktär, så
att stiftelserna övervägande
ble-vo ett slags försörjningshem för
sjuka och fattiga. Än i dag finnas
i Holland och Belgien åtskilliga
beginhus. En manlig motsvarig-
39. — L e x. I. Tr. 31. 7. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
