Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belägring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1265
Belägring—Ben
1266
invid den vägg, vari fönstret
sitter, skulle den vara alldeles mörk,
så vida den ej erhölle reflekterat
ljus från rummets väggar. Ju
högre upp i ett hus ett rum
ligger, dess ljusare är det i regel,
och det blir ljusare, ju färre
föremål som skymma det fria
himlavalvet. Fig. 2 föreställer en
profil av en gata med normal bredd
och normal höjd på
byggningar-na. I ett rum i femte våningen
kommer den direkta B. att
sträcka sig ända till bortre
väggen, medan den i bottenvåningen
ej når mer än 1 meter inom
fönstret. För att förbättra B. i
mörka lokaler har man stundom
insatt prismaglas i fönstren,
varigenom uppfångas en större
ljusmängd, som sedan fördelas mera
jämnt över rummet. — Den
artificiella belysningen har
under tidernas lopp alstrats av
trästickor, facklor, talgljus,
vaxljus, tran-, rovolje- och
fotogenlampor, stearinljus, gaslågor och
gasglödljus samt på senaste tid
av elektriska lampor. Se
Lampa, Ljus och Elektrisk
belysning. Jfr Fotometri.
Belägring, det metodiska
anfallet mot en befästad ort.
Belägringstillstånd
proklameras inom viss landsdel eller ort
för att i följd av ett fientligt
anfall eller på grund av befarade
eller utbrutna oroligheter till
statsmaktens stärkande
koncentrera den verkställande maktens
organ (militära, civila,
kommunala) under en styrelse (chef),
vanligen militär. Lagstadgade
föreskrifter finnas i vissa länder,
t. ex. Frankrike och Tyskland.
Enligt svenska bestämmelser kan
fästning eller av befästning
skyddad ort förklaras i B., vilket
innebär rätt för kommendanten
att giva administrativa
(kommunala) myndigheter och civila
personer inom fästningens
försvarsområde erforderliga
föreskrifter och anvisningar.
Bemba-sjön, se B angwe olo.
Ben, hårda, av mjukdelar
omgivna bildningar, som giva stadga
och form åt ryggradsdjurens
kropp. De bestå till största delen
av benvävnad (se d. o.). De långa
benen ha ett rörformigt
mittstycke, diafys, bestående av
kompakt benvävnad och fyllt med
gul benmärg (se d. o.). De något
tjockare benändarna, epifyserna,
bestå av svampliknande 1.
spon-giös benvävnad, anordnad i tunna
lameller med maskrummen fyllda
av röd benmärg. Dessa lameller
förete en regelbunden anordning,
ägnad att bjuda största möjliga
motstånd mot den påvilande
belastningen. De platta benen ha å
ömse sidor en tunn skiva av
kompakt benvävnad och mellan
dessa spongiös vävnad. De korta
benens struktur överensstämmer
helt med epifysernas på de långa
benen. Hos fåglarna äro många
ben pneumatiska, d. v. s.
innehålla luftfyllda håligheter, vilka
i de större benen stå i
förbindelse med luftsäckarna (se F å g
-lar). Benens yta är överdragen
av benhinnan (se d. o.).
Sinsemellan äro de olika benen för-
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
