Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benzelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Benzelius
1294
konservatism, i huvudsak blev en
ny upplaga av Gustav I:s bibel.
En frukt av B: s föreläsningar
vid universitetet är hans
kyrko-historiska handbok Brevia’rium
histo’riae ecclesia’sticae ve’teris
et no’vi testame’nti (1695), som
användes som lärobok under
nästan hela 1700-t. B. ledde
kronprinsens (Karl XII:s)
religionsundervisning 1686—97. — 2.
Erik B. d. y., f. 1675, d. 1743,
professor i teologi i Uppsala
1723, biskop i Göteborg 1726, i
Linköping 1731, ärkebiskop 1742.
B. var en mångfrestande man,
som efter vidsträckta utländska
resor hade tid och intresse för
de mest skilda uppgifter. Han
tillförde Uppsala
universitetsbibliotek över 3,000 volymer
och ett stort antal manuskript,
däribland orientaliska och
grekiska, ordnade och utökade
universitetets myntsamling och
dess naturvetenskapliga
material, var initiativtagare till vårt
första lärda sällskap, Colle’gium
curioso’rum 1710 (från 1719
Ve-tenskapssocieteten, se d. o.),
föreläste i litteraturhistoria, var
språkforskare och historiker,
studerade landskapsdialekterna och
upprättade befolknings statistik.
Han företog omfattande
utgiv-ningsarbeten, av vilka märkas
Monume’nta ve’tera eccle’siac
Sveo-Go’ thicae (1709—13) och
Dia’rium Vadstene’nse (1721),
och planerade en mängd, som han
ej hann fullborda. Drev fåravel
efter modernare principer och
hade i allmänhet öppen blick för
näringslivets krav. Riksdagsman
från 1723, blev B. snart en av
hattpartiets och prästeståndets
ledande personligheter. — 3.
Jakob B., f. 1683, d. 1747,
efterträdde sin bror, B. 2, som biskop
i Göteborg 1731 och ärkebiskop
Erik Benzelius d. y. Målning av Scheffel.
1744. B. förvärvade sig anseende
som teologisk författare, och hans
läroböcker anbefalldes av
ständerna till användning vid
läroanstalterna och lågo i nära 100
år till grund för den teologiska
undervisningen. B. uppträdde
med kraft mot den radikala
pie-tismen och medverkade bl. a. till
1735 års religionsstadga. Som
riksdagsman tillhörde även B.
hattpartiet, men han var en
fredsälskande man, som ogärna gick i
breschen i de politiska fejderna.
— 4. Henrik B., f. 1689, d.
1758, ärkebiskop 1747,
dessförinnan biskop i Lund 1740. B.
besökte Karl XII i Bender, där han
vid kalabaliken tillfångatogs.
Efter frigivandet företog han
vidsträckta resor och återkom 1718.
Under sin riksdagstid kom B.
1756 att tillhöra den deputation,
som hade att till Lovisa Ulrika
framställa prästeståndets
synpunkter angående de avslöjade
statskuppsplanerna. B. ägnade
sig liksom sina bröder åt kampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
