Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1305
Berg
1306
s i v b e r g (Franska
centralmassivet), som ej ha de skilda
delarna orienterade på dylikt sätt.
I fråga om höjden skiljer man
mellan fjäll eller högfjäll
(Alperna), vilkas toppar nå över
trädgränsen och högre,
medel-berg (Sudeterna), vilkas såväl
toppar som sluttningar vanligen
äro skogklädda, samt slutligen
bergkullar och bergåsar,
som blott höja sig något
hundratal meter över omgivningarna.
Höjden på ett berg räknas dels
absolut (i m. över havsytan),
dels relativt (i m. över
omgivningarna). Till sin uppkomst
kunna bergen vara t e k t o
-n i s k a, bildade genom veckning
av den fasta berggrunden
(Jura-bergen), genom förskjutning av
berglager ovanpå andra sådana
(Karpaterna), genom
förkastningar, varvid en enstaka
bergshöjd benämnes horst (Omberg),
vulkanberg, som antingen
ligga isolerade (Vesuvius) eller
i rader längs en spricka i
jordskorpan (flerstädes på Island),
samt slutligen e r o s i ons
-berg, uppkomna på så sätt, att
kringliggande områden förstörts
och bortförts av rinnande vatten
(Kinnekulle). Alla slags
kombinationer mellan olika bergstyper
förekomma. Materialet, som
bildar bergets massa, har för
bergformen mycket stor betydelse.
Hårda bergarter förorsaka branta
sluttningar, ofta bildade av ren
berggrund, lösare bergarter bilda
mjukare former, där den fasta
berggrunden i stor utsträckning
är täckt av lösa jordarter,
vitt-ringsmaterial m. m.
Berg. 1. Socken i Jämtl. 1.,
bildar med Åsarne pastorat i
Härnösands stift. 3,460 inv. — 2.
Socken i Kronob. 1., bildar med
Ormesberga pastorat i Växjö
stift. 1,080 inv. — 3. Socken i
Skarab. 1., bildar med Lerdala,
Timmersdala och Böja pastorat
i Skara stift. 1,130 inv. — 4.
Socken i Västmanl. 1., pastorat
i Västerås stift. 970 inv. — 5.
Tingslag i Jämtl. L, omfattande
socknarna Berg, Åsarne, Rätan
och Klövsjö.
Berg, fordom tyskt
hertig-döme, beläget i nuv.
Rhenprovin-sen, tidtals förenat med
hertig-dömena Jülich och Kleve, på
16-och 1700-t. tillhörande pfalziska
ätten. Det ingick 1806 i ett av
Napoleon skapat storhertigdöme
och införlivades 1815 med
Preussen.
Berg. 1. Georg Wilhelm
B., f. 1839, d. 1915, historiker och
arkeolog, byråchef vid
Bergslags-banan, gjorde arkeologiska
undersökningar bl. a. av s. k.
verk-stadsfynd från stenåldern och av
järnålder sgravar samt av
slotts-och klosterruiner. Utgav talrika
historiska och kulturhistoriska
arbeten. — 2. Gustaf Johan
Georg Axel B., f. 1844, d.
1908, jurist, politiker,
häradshövding i Norra och Södra Vedbo
domsaga, justitieminister i
Lun-debergs ministär 1905, led. av
A. K. 1888—90, av F. K. 1890
—1908. — 3. Rudolf
Fredrik B., f. 1846, d. 1907,
industri-idkare, blev 1873 disponent för
Skånska cement-a. b. i Malmö,
som under hans ledning blev ett
T. v. John Berg. — T. h. R. F. Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
