Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergolja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Bergolja
1334
Beräknade oljetillgångar (milliarder barrels).
Förenta Staterna 7; Persien och Mesopotamien (tillsammans) 6; Ryssland (Kaukasien»
Sibirien, Sahalin) 6; Norra Syd-Amerika 5,?; Södra Syd-Amerika 3,s; Mexiko 4,s;
Nederländska Indien 3; Kina 1,9; Europa ],»; Brittiska Indien 1; Kanada 1; Egypten och
Algeriet (tillsammans) 1.
Världsproduktionen av bergolja 1918—1921.
(1,000 tal barrels)
1921 1920 1919 1918
Förenta Staterna .... 469,639 443,402 377,719 355,928
Mexiko........................... 195,064 163,540 87,073 63,828
Ryssland (uppskatt.) . . . 28,500 25,430 25,498 40,456
Nederländska Indien . . . 18,000 17,529 15,428 13,285
Persien..................... 14,600 12,353 6,412 7,200
Rumänien.................... 8,347 7,435 6,614 8,730
Brittiska Indien............ 6,684 7,501 8,735 8,000
Polen och Galizien .... 3,665 5,606 6,054 5,592
Peru ............................... 3,568 2,817 2,616 2,536
Japan och Öst-Asien . . . 2,600 2,140 2,175 2,449
Trinidad.................... 2,354 2,083 1,841 2,082
Argentina................... 1,747 1.666 1,183 1,321
Egypten..................... 1,181 1,042 1,501 2,080
Venezuela................... 1,078 457 425 190
Övriga länder............... 2,003 1,853 1,611 1,052
Totala produktionen . . . 759,030 694,854 544,885 514,729
1. roterande verktyg neddriver
borrhål i berggrunden, tills man
anträffar en hålighet, som
innesluter olja. Ofta är oljan
innesluten tillsammans med naturlig
gas, som genom sitt tryck pressar
upp oljan i borrhålet, ofta med
stor hastighet (o 1 j e f o n t ä n).
Där sådant gastryck saknas,
måste oljan pumpas upp till
jordytan. B. förefinnes alltid flytande
på salt vatten i berggrunden;
genom oförsiktig pumpning 1.
tappning av oljan kan saltvatten
i stora mängder ryckas in i
borrhålet och därigenom för
alltid avspärra oljan. B. erhålles i
form av en gulbrun till svart,
tjock vätska, som måste renas
från saltvatten och
svavelföreningar, innan den underkastas
ytterligare raffinering genom
fraktionerad destillation. B.
består, som ovan nämnts, av
blandningar av kolväten, vilka oftast
tillhöra metanserien.
Värmevärdet hos råoljan växlar med
dennas sammansättning från c:a
9,500 till c:a 11,000 kalorier per
kg.; en större halt av syre i
oljan nedsätter värmevärdet
högst betydligt. De kolväten, som
ingå i B., ha olika kokpunkt och
kunna således särskiljas genom
destillation. Man tillvaratager
därvid i allmänhet följande
produkter : råbensin eller allt,
som avdestillerar under 150° C.;
fotogen 1. 1 y s o 1 j a, som
avgår mellan 150° och 300° C., och
massut 1. tunga oljor,
som utgöra återstoden efter
råbensinens och fotogenens
bortgång. Temperaturgränserna växla
dock något efter oljans
beskaffenhet. Likaså ställer sig utbytet
av de olika produkterna mycket
olika. En olja från Villeia,
Italien, har spec. v. 0,787 och ger 55
% bensin, 42 % fotogen och 3 %
tunga oljor; en olja från
Louisiana, För. Stat., har spec. v.
0,925 och ger ingen bensin, endast
17 % fotogen men 83 % tunga
oljor. Genom upprepad
destillation av de ovan nämnda
råfraktionerna erhållas åter en rad
handelsprodukter. Ur råbensin
framställas sålunda en
lättflyk-tig tvättbensin 1.
petro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
