- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
1399-1400

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bessemer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1399

Bessemerprocessen

1400

Fig. 3. Modern konverter.

fosfor högst 0,03 och svavel några
tusendedels %. Tackjärnet
tappas från masugnen i skänk
(se d. o.) eller i
tackjärns-bl and are (se d. o.) och
därifrån i skänk samt köres därefter
till konvertern, som lagts ned i
horisontellt läge, så att
mynningen pekar uppåt. Då en lagom
mängd järn itappats, pådrages
blästern, som har ett tryck av
400—-1,200 mm. kvicksilverpelare,
och konvertern reses till vertikalt
läge. Blästerluften pressas då
genom järnbadet, varvid i järnet
varande kisel och mangan
förbrinna, alstrande en hög hetta.
Samtidigt utslungas genom
kon-vertermynningen en mängd
gnistor. Då det mesta av kislet och
manganen förbrunnit, angriper
blästerluften det i järnet
varande kolet, som därvid förbrännes
till koloxid, varvid ett
öronbedövande dån uppstår i
konvertern, då gasblåsorna avgå (kok).
Koket kännetecknas också av
den blåa låga, koloxiden bildar
vid sin förbränning i konverter
-mynningen. På storleken av
denna låga samt av gnistornas
utseende kan en erfaren blåsare se,
hur långt färskningen
fortskridit. Kolhalten i järnet
bestämmes också genom särskilda
smi-desprov på små provmängder,
som under blåsningen uttagas ur
konvertern. Då färskningen givit
åsyftad kolhalt, vändes åter
konvertern, men nu så att
mynnin

gen pekar nedåt, varvid stålet
utrinner i en skänk, som sedan
köres fram över de k o k i 11 e r
se d. o.), vari stålet gjutes.
Förfarandet blir något annorlunda i
fråga om den basiska B., även
kallad Thomasprocessen.
Denna metod, som utföres i
kon-vertrar med basisk infodring,
bygger på ett helt annat slags
tackjärn än det vid den sura
processen använda, nämligen med en
önskvärd sammansättning av kol
3 à 3,5, kisel under 0,5, mangan
2, fosfor 1,8, svavel under 0,06
%. I konvertern inlägges före
tackjärnets itappning en viss
mängd bränd kalk, som, liksom
konvertern, bör vara väl
förvärmd, ty det värme, som bildas
vid ki slets, manganens och kolets
förbränning, är i detta fall, på
grund av de smärre halterna av
dessa ämnen, mindre än det vid
den sura processen utvecklade
värmet. Färskningen fortskrider
under blåsningen så långt, att
nästan allt kol i tackjärnet
förbrunnit, därefter blåses
ytterligare 2 à 4 minuter, varunder
fosforn i tackjärnet för brinner
till fosforsyra, som med kalken
i konvertern bildar en till
gödselmedel använd slagg, t h o
-masfosfat. Fosforns
förbränning försiggår under en intensiv
värmeutveckling, varunder
ugnens inre från att vara gulvarmt

Fig. 4. Bessemerblåsning vid
L&ngbans-hyttan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free