Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betmassa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1413
Betmassa—Betong
1414
genom världskriget men 1922 är
färdig att återupptagas. — 2.
Ort inom Sebulons område (Jos.
19: 15), ö. om Karmel.
Betmassa, se Avfall.
Betmögel, en sjukdom hos
foder- och sockerbetor. Den
förekommer särskilt i Frankrike,
Tyskland och Danmark.
Sjuk-domsalstraren (Perono’spora
Scha/chtii) är närbesläktad med
potatissvampen. Den angriper
såväl bladen som rötterna.
Betning. 1. I färgerier och
tygtryckerier den process, varigenom
garnet eller vävnaden beredes för
att kunna binda färgämnen. Till
betmedel användas dels
oorganiska, dels organiska ämnen, vilka
skola kunna ingå kemisk
förening med antingen färgämnet
eller fibrerna. Oorganiska
betmedel äro alun, järnvitriol,
kromsyra, tennsalt m. fl., organiska
åter vinsyra, garvsyra, kasein.
B. utföres antingen före eller
efter färgningen. Se F ä r g
-ning. — 2. Vid bearbetning av
mindre träföremål avsedda för
pressning: dränkning av träet
med saltsyra o. d. — 3. Metallers
ytbehandling med syra för
avlägsnande av glödspån,
oxidhinnor o. d. Se A v b r ä n n i n g. —
4. I garverier: behandling av
hudar med sura lösningar för
’avlägsnande av kalk och för att
hudarna skola svälla och bli mera
mottagliga för garvämnet. — 5.
Utsädes behandling med någon
vätska, som dödar
sjukdomsalst-rande svampsporer. De metoder
som fått användning äro dels
nedsänkning i vätskan, dels
över-strilning med densamma, av
vilka den förstnämnda är att
föredraga. B. begagnas mot t. ex.
stinksot hos vete, hård- 1. täcksot
hos korn och havre, flyg- 1. naket
sot hos havre samt fusarium hos
olika sädesslag, särskilt höstsäd.
De vanligast använda
betnings-vätskorna äro 0,5 % lösning av
kopparvitriol (under c:a 12 tim.),
0,15—0,20 % formalin (under
10—15 min.), 0,20—0,25 %
us-pulunlösning (under 1 tim.). B.
medelst giftiga 1. starkt luktande
vätskor förekommer även för att
skydda utsädet mot vissa
skadeinsekter, men torde denna B.
sakna större praktisk betydelse.
Betodling, se Beta.
Betong. Redan romarna
använde som byggnadsmaterial en
blandning av bruk och sten, ett
slags B. i vidsträckt bemärkelse.
Numera menas med B. en
blandning av cement, sand, vatten och
sten, vilken senare antingen kan
bestå av makadam, d. v. s.
krossad granit, gnejs eller liknande
fast bergart, eller av singel, i
våra rullstensåsar förekommande,
rundad sten. Härav
benämningarna makadam betong och
singelbetong. Cementet är
bindemedlet, som tillsammans
med sanden bildar ett bruk, som
fyller mellanrummen i
makadamen. B. är allt efter
vattentillsatsen antingen halvflytande, s. k.
blöt B. eller gjutbetong,
eller blott jordfuktig, s. k.
stampbetong. Gjutbetong
användes företrädesvis för
betongkonstruktioner med
järninlägg, armerad betong;
stampbetong för grövre, massiva
betongkroppar, t. ex. dammbyggnader,
grundmurar etc. B. är ett
hydrauliskt material, d. v. s. hårdnar
även under vatten. Förutom
cement användes även stundom
hydraulisk kalk och andra
hydrauliska bindemedel. För vissa
ändamål utbytes stenen mot
annat hårt material, t. ex. koksaska,
varvid erhålles en
värmeisole-rande, lätt B. —
Betongframställ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
