Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biberg, Nils Fredrik - Biblia - Bibliofil - Bibliografi - Bibliomanti - Bibliotaf - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1441
Biberg—Bibliotek
1442
Biberg, Nils Fredrik, f.
1776, d. 1827, filosof, professor i
Uppsala från 1810. Ursprungligen
anhängare av Sehellings och
Hegels panteistiska
världsåskådning, kom B. senare att hävda en
teism, som med anknytning till
platonska och nyplatonska
synpunkter innebar uppfattningen
av Gud såsom en absolut
personlighet, vilken utgör ett
systematiskt helt av levande tankar 1.
idéer. Inom sitt huvudområde,
den praktiska filosofien, anslöt
sig B., särskilt i fråga om etiken,
i väsentliga stycken till
Schleier-macher. Hans läror ha utvecklats
av Boström och dennes lärjungar.
Bi’blia, lat. form för det
grekiska namnet på bibeln, eg.
böckerna. — Biblia p au’ p e
-rum, de fattigas bibel, en under
medeltiden i många olika
upplagor spridd bok, i vilken varje
sida förutom lämpliga
bibeltexter innehöll en bild ur var och en
av den bibliska historiens
huvuddelar ”före lagen” (före Moses),
”under lagen” (återstoden av
Gamla Testamentet) och ”under
nåden” (Nya Testamentet).
Bilderna voro ”typologiskt”
sammanställda, d. v. s. framställde
på varje blad tre händelser, som
på grund av ofta helt tillfälliga
likheter ansågos förebåda och
upprepa varandra. Biblia
paupe-rum spriddes först i handskrivna
exemplar, efter träsnittskonstens
införande omkr. 1400 som
blockbok (se T r ä t a v e 11 r y c k)
och var en av de första böcker,
som trycktes.
BibliofiT (grek. bibWon, bok,
fi’los, vän), bokvän, boksamlare
för böckernas innehåll. Den som
samlar böcker för deras yttre,
deras sällsynthet o. d. kallas
b i b 1 i o m a’ n.
46. — L e x. I. Tr. 19. 8. 22.
Bibliografi’ (grek. bibWon,
bok, gra’fein, skriva),
bokkännedom, benämning dels på
vetenskapen om alla eller särskilda
folks, perioders och vetenskapers
tryckta litteratur, dels på
enskilda bokförteckningar, som
omfatta större eller mindre delar av
detta kunskapsområde. I Sverige
ha utgivits allmänna B., t. ex.
R. G e e t e, Fornsvensk
bibliografi (1903, 1919), C. F.
Lindst r ö m, Svensk
bokhandelskata-log år 1845, fortsatt t. o. m. 1851,
H j. L i n n s t r ö m, Svenskt
boklexikon för 1830—65 med forts, i
Svensk bokkatalog med
tioårskataloger för 1866—95, därefter
femårskataloger för 1896—1915
samt Svenska Bokhandelns
Årskatalog. De flesta
vetenskapsgrenar ha fackbibliografier, ofta
publicerade i facktidskrifter, t. ex.
Historisk Tidskrift och Ymer.
Enskilda framstående
vetenskapsmän ägnas särskilda B., ofta i
festskrifter, som tillägnats dem.
En B. i folkbildningssyfte med
förklarande notiser ang. de
särskilda arbetena utgör Katalog
över böcker som folk- och
skolbibliotek kunna erhålla i
statsbidrag: Grundkatalog 1915—16
jämte årliga tillägg.
Biblioteksbladet (se sp. 1468) innehåller
en rikhaltig litteraturavdelnjng
av liknande karaktär.
Bibliomanti’ (grek. bibWon,
bok, och mantei’a, spådom),
spådom ur på slump uppslaget ställe
i en bok, särskilt bibeln.
Bibliota’f (grek. bibWon, bok,
och ta’ptein, gömma),
bokgöm-mare, person, som behåller sina
böcker helt för egen del.
Bibliote’k (grek. bibWon, bok,
och te’ke, förvaringsrum),
betecknar lokalen, där en boksam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
