Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1459
Bibliotek
1460
En av gårdarna i Bibliothèque Nationale
i Paris,
donation: Karl XI :s år 1684
överlämnade gåva av hans lärare
Edmund Gripenhielms
boksamling (nära 6,000 band). Redan
1661 föreskrevs det, att varje
boktryckare skulle av allt han
tryckte överlämna två exemplar
till K. M:ts kansli, därav det
ena avsett för Kungl.
Biblioteket. Några årtionden senare
utsträcktes denna boktryckarnas
skyldighet till att gälla även i
fråga om Lunds (år 1698) och
Uppsala universitetsbibliotek (år
1707). — Under 1700-t. kan
konstateras ett i vidsträckta kretsar
spritt boksamlarintresse. Många
större enskilda bibliotek bildades,
flera lärda bibliofiler funnos, och
stora bibliografier utarbetades. —
Bland bokkännarna och
boksamlarna kunna nämnas ärkebiskop
Erik Benzelius d. y., vars
bibliotek av honom testamenterades till
Linköpings stiftsbibliotek,
riksrådet Karl Gustav Tessin,
biblio-grafen Karl Gustav Warmholtz,
bokförläggaren och författaren
Karl Krist. Gjörwell m. fl. —
För bibliotekens användning var
långt framåt i tiden synnerligen
illa sörjt: otillräckliga anslag
och trånga lokaler utan eldstäder.
Först i slutet av 1800-t. inträdde
bättre förhållanden. Märkesåret
är 1878, då Kungl. Bibliotekets
nya, med bokmagasin efter
Bri-tish Museums mönster och med
en jämförejsevis stor läsesal
för
sedda byggnad i Humlegården
togs i bruk. På 1860-t. hade
påbörjats en katalogisering av
bokbeståndet efter nya principer;
bl. a. med införande av ”lappar”
för katalogen. 1884
moderniserades Lunds och 1887—92 Uppsala
universitetsbiblioteks lokaler.
Även deras administration
omorganiserades. 1907 inflyttade
Lunds universitetsbibliotek i ny
byggnad på Helgonabacken, och
år 1917 fullbordades en
betydande om- och tillbyggnad av
Uppsala universitetsbibliotek. Både
universitetsbiblioteken och Kungl.
Biblioteket hållas för närvarande
öppna för allmänheten praktiskt
taget hela dagen. — Av alla
svenska bibliotek har Uppsala
universitetsbibliotek
(se Carolina rediviva)
största antalet volymer (över
600,000, därav c:a 15,000
handskrifter). Kungl.
Biblioteket (se d. o.) beräknas ha
5-à 600,000 band, därav nära
12,000 handskrifter. Lunds
universitetsbibliotek
innehöll 1920 över 300,000 band,
vartill kommo över 1,600 meter
broschyrer, över 7,000 band
handskrifter samt slutligen hela
tid-ningsförrådet. Till materiel m. m.
(framför allt bokinköp och
in-bindning) utgår (för år 1922) av
Uppsala universitetsbibliotek. Läsesalen,
som med sina 100 arbetsplatser och ett
referensbibliotek om 18,000 band är
den bäst utrustade läsesalen i
Skandinavien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
