Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Bibliotek
1470
en publik, hos vilken man ofta
ej kan påräkna annat än en
mycket ringa litteraturkunskap. Ett
folkbibliotek har ingen anledning
att vid katalogisering en av
böckerna taga med bibliografiska
detaljer, som ett vetenskapligt
bibliotek kan anse sig böra taga
hänsyn till, men å andra sidan
finner man ofta i folkbiblioteken
i vissa avseenden en
mångsidigare utbildning av katalogerna,
än vad åtminstone svenska
vetenskapliga bibliotek anse sig
behöva. Man kompletterar i stor
utsträckning författarkata-logen med en
titelkatalog, man upplägger jämte den
alfabetiska katalogen
en systematisk och
katalogiserar dessutom arbetena direkt
på det ord, som anger det ämne
boken handlar om
(ämnes-katalog). En sammanfattning
av författar-, titel- och
ämnes-katalog är
ordbokskata-logen. (Sveriges allm.
biblio-teksförening har under
utarbetande katalogregler för
folkbiblioteken.) Ju större ett bibliotek
är, dess mera detaljerad är i regel
den klassifikation, som följes vid
uppdelningen. Detta gäller både
om vetenskapliga och
folkbibliotek. Men för de senare är det
därvid både med hänsyn till
uppställningen och utlåningen av vikt
att få kortast möjliga
beteckningar, signaturer, för
avdelningarna: en eller några få
bokstäver eller siffror. Flera
system finnas utarbetade. Bland
dem kan nämnas den av den
amerikanske bibliotekarien
Mel-vil Dewey 1873—76 utarbetade
decimalklassificeringen, där
deci-mäl^ystemet lagts till grund för
det systematiska ordnandet av
litteraturen. Detta system antogs
1895 av det internationella bib-
Grundplan till Bergens off. bibliotek (1
vån.). En ganska vanlig plananordning
för ett något större folkbibliotek. Rakt
fram utlåningsrummet med
bokmaga-sinet bakom samt läsrummet för
vuxna till höger och läsrum och
utlåning för barn till vänster.
liografiska institutet i Bryssel
och användes med eller utan
förändringar av bibliotek i flera
europeiska länder. Ett k
las-s i f i k a t i o n s s y s t e m för
svenska bibliotek,
avseende i främsta rummet
folkbiblioteken men grundande sig i
huvudsak på en i de stora svenska
biblioteken utbildad praxis, har
utarbetats av S. A. B. Vid
utlåningen bör ett vetenskapligt
bibliotek i regel tillämpa ganska
omständliga metoder, med
utskrivande av arbetets titel och med
särskild underskrift av
låntagaren var gång ett arbete utlånas.
I ett folkbibliotek måste man
däremot använda enklast och
snabbast möjliga metoder, och
genom vissa anordningar har man
t. o. m. utan egentlig olägenhet
kunnat driva det därhän att man
vid utlåningen ej behöver skriva
något utan kan nöja sig med att
i den utlånade boken stämpla
den dag, då den skall återlämnas
(det Browneska
systemet). Den hjälp åt de
besökande, som även i de vetenskapliga
biblioteken synnerligen ofta
behöver lämnas, är givetvis ännu
mer av nöden i folkbiblioteken.
Ett folkbibliotek, som skall
skötas så, att det blir till verkligt
gagn för sin publik, ställer så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
