Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildhuggarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1493
Bildhuggarkonst (Egypten)
1494
erna äro i regel strängt
symmetriska och följa frontalitetslagen
(se d. o.). Såväl statyer som
reliefer voro målade i flera
färger. — I skulpturerna från
gamla riket (omkr. 2980—2475
f. Kr.) kan man skönja två
olika riktningar, som även i det
följande uppträda vid sidan av
varandra och som föranlett
antagandet av en hovkonst och en
folklig konst. Gudar och
faraoner framställas med sträng
stilisering, stel, orörlig hållning och
hieratisk uppsyn, ofta i kolossala
mått och med en monumental
massverkan. Ställningen är
vanligen sittande, som i den berömda
statyn av konung Chefren från
Gizeh, nu i Kairo. I den stora
sfinxen vid Gizeh (se ill. till
Sfinx) framställes konungen
med lejonkropp. Den andra
gruppen omfattar s. k.
tjänarfigu-rer, folkliga typer i skiftande
ställningar och sysselsättningar,
återgivna med en förbluffande
naturalism och en individuell
karaktäristik, som ger dem
tycke av verkliga porträtt. De
äro vanligen av små mått samt
utförda av trä eller kalksten,
medan kolossalstatyerna äro av
Egyptisk relief från gamla riket.
Kalksten. London.
hårdare stenarter, ss. basalt och
diorit. Till de mest bekanta av
dessa statyer och statyetter höra
den s. k. Byfogden (i Kairo) och
Skrivaren (i Louvre), bägge funna
i Sakkara. — Under mellersta
riket (omkr. 2160—1788 f. Kr.)
fortsätter utvecklingen i samma
banor, men faraonbilderna få
mer individualiserade anletsdrag,
som i en sittande staty av
Ame-nemhet III från Fajjum eller de
s. k. hyksos-sfinxerna från Tanis,
som sannolikt framställa samme
konung med lejonkropp. — Även
i början av nya riket (omkr.
1580—1150 f. Kr.) ansluter man
sig till äldre traditioner, då de
stora templen i Karnak och
Luksor smyckas med
kolossalstatyer och reliefer och de s. k.
Egyptiska skulpturer från nya riket (Amenhotep IV): Drottning Nefertete.
Sand-stenshuvud. Berlin. — Torso av kvarts. Londcn. — Amenhotep IV och hans
drottning. Relief. Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
