- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
1523-1524

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildhuggarkonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1523

Bildhuggarkonst (Romansk)

1524

Romansk portal: San Michele, Pavia.

främst de få friskulpturerna,
varav de flesta framställa ”den
gode herden”. Bland de talrika
sarkofagrelieferna finnas bägge
riktningarna företrädda. Inom
den bysantinska B. dominera
elfenbensrelieferna, och deras
stiliserade figurteckning
påverkar även de arbeten i samma

den bysantinsk-orientaliska
riktningen mot ornamental
figurframställning gällande, men
utvecklingen går mot ett mera
naturalistiskt återgivande av
människokroppen, som åter
närmar B. till de klassiska idealen.
Under hela medeltiden står
skulpturen i närmaste beroende
av arkitekturen. Det är
kyrkornas fasader, som i främsta
rummet smyckas med bildverk, och
särskilt koncentreras
utsmyckningen till portalerna. Den
romanska stilen visar f. ö. olika
karaktär i olika länder och inom

olika områden av samma land.
I de lombardiska kyrkornas
relieföversållade fasader kan
man följa utvecklingen från
orientalisk-ornamental till
klassisk-figur al stil under 1100-t.,
och därifrån sprider sig ett stort
inflytande ända till Norden. I
Frankrike framträder ur de

material, i metall och i sten, som
uppstå i de germanska länderna
under den karolingiska perioden.
— Även i den romanska B.
(omkr. 1000—1200 e. Kr.) gör sig

många lokalskolorna samma
utvecklingslinje, som från de
bysantinskt stiliserade figurerna i
de sydfranska skolornas
skulpturer (t. ex. i Moissac) leder till de

Gotisk skulptur: Kristus. Amiens. — Apostel. S:te Chapelle, Paris. —
Drottningen av Saba. Reims. — Madonna. Ramberg. — Claus Sluter: Figur frän Filip
den djärves gravmonument. Dijon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free