Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildhuggarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1535
Bildhuggarkonst (Barock)
1536
Giovanni da Bologna: Sabinskornas
bortrövande. Brons. Florens. —
Bernini: Proserpinas bortrövande.
Marmor. Rom.
fyllas av hans mäktiga patos.
Bland de bästa bildhuggarna från
denna tid äro Benvenuto
C e 11 i n i och flamländaren
Giovanni da Bologna,
vars invecklade
rörelsekompositioner redan båda barocken. —
Renässansen utom Italien. Utom
Italien gör sig renässansen
märkbar först på 1500-t., och även
under detta årh. leva gotiska
element mångenstädes kvar och
Bernini: Den heliga Teresa. Huvud.
Santa Maria della Vittoria. Rom.
sammansmälta med de nya
formerna. Sambandet med
arkitekturen är även starkare än i
Italien. B. står ännu övervägande i
dess tjänst. Starkast gör sig det
italienska inflytandet gällande i
Frankrike, där Jean Goujon
är periodens förnämste skulptör
och skapar en vek och elegant
skönhetstyp. I Tyskland spårar
man den nya riktningen tidigast
hos den nürnbergske
bronsgjuta-ren Peter Vischer, vars
Sebaldusgrav (se ill. till V i -
Puget: Atleten Milon. Marmor. Paris,
sch er) dock är ett övervägande
gotiskt monument. I
Nederländerna fyller B. huvudsakligen
dekorativa uppgifter, och
vanligen är skulptören, som C o r
-nelis Floris, samtidigt
arkitekt. Detsamma gäller om de
nordiska länderna, där mestadels
tyska och nederländska
konstnärer utföra arkitekturdetaljer och
gravmonument. — BAROCK,
ROKOKO OCH NYKLASSICISM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
